Fägring och mylla

Guld, gult, orange, rött ...

2011-11-07T15:46:00.020+01:00

Denna gråmulna novemberdag då det inte verkar bli ordentligt ljust på hela dagen fick jag för mig att jag skulle fokusera på starka färger omkring mig, helst så varma som möjligt. Så i stället för att titta på den jämngrå himlen och alla gråbruna nyanser naturen antar just nu, vilka i och för sig kan vara otroligt vackra, finstämda och lugna, fyllde jag ögonen med så mycket guld, gult, orange och rött jag bara kunde. Efter ett tag kändes det nästan som om solen tittat fram en stund ändå.

Vresros med guldgula blad och orange nypon motar bort vilken gråtrist stämning som helst.

Hagtornshäckarna är just nu väldigt vackra.

Min sista mangold som jag låtit stå kvar bara för färgens skull.

Syren ton i ton med grannens hus.

Det sista gullriset.

Orange klasar till fåglarna.

Kornell. Magiskt vacker.

Vinröd kärleksört där bladen skiftar i lime, grönt och gult.

Rudbeckia som nästan lyser av sig själv i dag.

Ett litet rotskott av rönnsumak.

Finstämd, havrefärgad salix vid vid stranden.

Gyllene matta.

Toner av koppar har rosen Ghislaine de Feligonde.

Brända toner och gult mot lila är så vackert.

Och så avslutar jag med en ringblommesol.

Spaden i jorden igen

2011-10-04T11:04:00.006+02:00

Den här tiden på året är det inte mycket som slår ett nytt projekt i trädgården. Det är så härligt att få förbereda inför nästa år och ge plats för nya idéer och drömmar. I min trädgård är det nu ett nytt trädgårdsland som är på gång, eller ska man säga en utökning och omstrukturering av det gamla. Just nu längtar jag väldigt mycket efter ett ordentligt och stort land för grönsaker, sallad, sommarblommor, rabarber och annat. Jag tror det är mitt barndomsminne av min mormors fantastiska köksträdgård som har poppat upp och gjort sig påmint. Mormors land var visserligen betydligt större än mitt kommande, hon var närmast självförsörjande på bär, grönsaker och frukt, och hon syltade, saftade, gjorde inläggningar och frös in för att ha hela vintern.
Jag har inga planer på att bli helt självförsörjande men jag vill odla så mycket jag kan och hinner med och i alla fall kunna äta egenodlade grönsaker under sommarhalvåret + ha tillräckligt med frukt och bär för att göra mos, sylt, marmelad och saft. Jag vill också kunna styckfrysa hallon och vinbär till kakor och glass till vintern. Lite bär till likör skadar inte heller. Om det är något jag "ärvt" från min mormor och mamma så är det att jag vill ha min trädgård till att odla det jag ska äta, vid sidan av att det ska vara en fin och avkopplande plats att vara på också så klart.

Här ska det bl.a. växa hallon, vinbär och rabarber. Den rabattsnutt där rosenskärorna nu bildar häck (f.ö. en uppgift de klarar galant) ska också ingå. Perennerna till vänster flyttas till en annan rabatt.

Odlingslådorna blir kvar men placeras om och flyttas närmare varandra. Jag djupgräver även marken i lådorna och jordförbättrar med stallgödsel eftersom jag tycker att den grönsaksjord jag hade i lådorna behöver få bättre struktur och hålla kvar fukten bättre. Uppblandad med vår lerjord och stallgödseln tror jag det kommer att bli bra. Jag fyller heller inte lådorna ända upp, bara till hälften, eftersom jag dels vill att kanterna ska hjälpa till skapa ett mikroklimat och dels ska det finnas plats för gräsklipp som jag täckodlar med. Mellan odlingslådorna lägger jag sedan markduk och sedan barkflis.

Tänk så gott det ska bli nästa år! Men innan dess kommer nöjet att välja ur vinterns alla frökataloger.

Äppelvalshjälp

2011-09-30T16:08:00.005+02:00

Tänk att det finns så omtänksamma människor! Detta sitter jag och förundras över just nu och tänker på våra snälla grannar. På köksbänken ligger en hel kasse äpplen, fint märkta med små lappar med vilken sort det är, och dessa äpplen har en liten historia bakom sig som jag gärna vill skriva om här.

Våra grannar som har väldigt många äppelträd i sin trädgård har i veckor nu satt ut en låda äpplen vid brevlådan med en skylt "Ta gärna äpplen!" och när min man och jag går kvällspromenaden med hundarna tar vi ibland var sitt äpple och knaprar på. Häromkvällen tog jag ett stort gult äpple och smaklökarna nästan lättade av glädje när jag tog första tuggan så gott var det. När jag sedan i dag gick förbi grannarna frågade jag vad det var för ett äpple jag ätit, vilket visade sig vara Gul Richard. Samtidigt berättade jag att vi håller på att välja ut fler äppelträd till vår trädgård men att vi inte riktigt vet vilka, varpå grannfrun genast erbjöd sig att plocka ihop en hel kasse från deras trädgården och märka ut vad de heter så vi skulle få lite smakprov. Tänk så snällt! Nu ska vi prova oss igenom alla äppelsorterna och se om det är fler än Gul Richard som smakar gott och kanske hamnar även i vår trädgård.

Septemberskördar

2011-09-15T11:26:00.009+02:00

Efter några hemskt regniga och blåsiga dagar har vi äntligen sol igen och i dag är det en riktigt fin höstdag.

Rosenskäror i trädgården mot solig, klarblå hösthimmel.

Jag njuter i fulla drag sådana här dagar men ändå tycker jag det är sorgligt att sommaren är slut. Jag känner att jag ännu inte är riktigt beredd på höstmörker och vinter, hade gärna haft några sommarmånader till. Men än är det bara september, tack och lov, och just nu gör jag det mesta av något av det bästa så här års, d.v.s. äpplen som vi nu kan frossa i. Jag har en jätteskål äpplen inne som jag går och nallar av hela tiden och så gör jag kräm, äppelkakor och mos också så klart.

Det här måste vara det absolut sötaste äppelmoset som gjorts i det här hushållet. Alldeles rosarött blev det! Vilka äpplen det är kan jag tyvärr inte svara på för vi fick dem av vår snälla granne som tyvärr glömt vad sorten heter.

Lite normalfärgat mos blev det också på Oranieäpplen, en av de bästa sorterna för mos tycker jag.

Torkade äpplen (Oranie igen) kan man äta som godis och de går åt alldeles för fort.

Och så plockar jag in blommor också så klart och under de regnpiskande dagarna som gått har det varit underbart att ha huset fyllt av buketter.

På bordet i matrummet står den här härligt färgglada buketten med astrar och dahlior och hälsar välkommen till bords.

Rosendals trädgård

2011-08-05T08:21:00.014+02:00

Efter en dag på Rosendal mår jag alltid lika gott, både i själen och i magen. God lunch och gott ficka äter man bäst i äppelträdgården och sedan kan man gå runt och fylla sinnet med allt vackert som finns. Nu var det några veckor sedan jag var där men jag tänkte dela med mig av lite av det fina jag såg.

En av de största anledningarna till att jag åker till Rosendal är den fantastiskt fina och vilsamma fruktträgården.

En känsla av Frankrike fick jag här bland lavendel och vindruvor.

Det doftade rent makalöst gott i rosenträdgården.

En nästan lila ros, Rosa 'William Lobb'.

Dessa rustika hållare för krukor skulle jag gärna ha, perfekt till terracottakrukor.

Ett kul litet insektshus.

En liten örtagård på ena sidan och prydliga buxbomsklot på den andra kantar gången bort mot sittplatsen.

Den stora porfyrurnan är verkligen magnifik.

Eleganta krolliljor växte överallt under de stora träden i slottsparken. Det är en mycket gammal lilja som har planterats lika mycket i vid bondgårdar och torp som i slottsträdgårdar.

Kryddor till vintern

2011-08-04T11:32:00.008+02:00

I juli och augusti skördar jag kryddörter kontinuerligt. Något jag blev förvånad över i vintras var hur mycket mer än tidigare år jag använde vissa örter. T.ex. pepparmynta (till te), citronmeliss (också till te) och vinterkyndel (till nästan allt) gick åt som bara den. Vinterkyndeln får numera ofta ersätta timjan, som jag använt mycket av förut, i grytor, soppor och pajer. Alla dessa får jag tredubbla skörden av i år. Egentligen måste jag ha mer av alla sorters kryddor jag odlar för problemet är att jag vill att de ska blomma också och skördar jag så mycket som jag gör nu så blir det inga blommor kvar. I år har jag faktiskt ändå sparat en del kryddor i rabatterna bara för att jag vill ha det vackert omkring mig också. Kanske blir det brist i skåpen i vinter men då får jag tänka att det var fint i somras. Och så är det ju heller inga problem att köpa i burk, men det är inte lika roligt som egenodlat.

Den stackars pepparmyntan kommer aldrig längre än så här, den är konstant alldeles nedklippt och inte en enda vacker blomma blir kvar. Nästa år tror jag att den ska få hela odlingslådan för sig själv.

Oreganon näns jag nästan inte ta av så fin är den nu. Och fjärilarna är lyckliga. Jag tror den får bli kvar som den är. Det får bli köporegano i vinter.

Krusmyntan som jag inte använder så mycket av får gå i blom innan jag skördar. Då får den stå i rabatten och vara vacker ett tag i alla fall och sedan sätter jag blommorna i vas inne. Visserligen ska man, om man ska vara petig med smaken, skörda innan blomning men det brukar jag inte alltid bry mig så mycket om.

Något jag är riktigt nöjd med är den lilla kryddträdgården närmast altandörren. Även om den stora örtagården tar sig bra så är det så skönt att ha det jag använder mest bara ett par steg bort, särskilt när det regnar. Här finns timjan, isop, salvia, vinterkyndel, oregano, persilja, gräslök, dragon och citronmeliss. En sådan här liten örtagård räcker mycket väl om man inte vill skörda stora mängder inför vintern.

Så här ser det ut i stora örtagården just nu. Ytorna fylls vart eftersom. Just nu älskar jag att se hur den nyplanterade rosenflockeln till höger växer för varje dag. Den ska bli närmare två meter hög och en riktig fjärilsmagnet. I vänster framkant skymtar man den lilla lakritsroten som fortfarande behöver stöd av stenar. Jag brukar lägga en krans av stenar runt småttingar som har svårt att ta sig, stenarna samlar värme och ger ett visst vindskydd.

Härlig köksträdgård

2011-07-18T08:20:00.015+02:00

Så fort jag får se en riktigt vacker och välskött köksträdgård börjar hjärtat slå fortare. Det är något speciellt med dessa - god mat och skönhet i förening. Häromdagen var jag i Uppsala botaniska trädgård där de hade denna fina pärla.

Prydliga bäddar och roliga växtstöd.

Rosabladig majs mot lika rosa borstnejlika. Tjusigt!

Olika sorters kål planterade tillsammans är så vackert.

Snurrig ormlök.

Allsköns gröna färger och former ger hela trädgården liv.

Söt potatisblomma...

...och skir lin.

En maffig humlestör ger intresse på höjden.

Och över allt detta gudomligt vackra svävade en ängel.

Vedskjulet är färdigt!

2011-07-12T21:02:00.008+02:00

Nu är ett av sommarens stora projekt i land. Vedskjulet är äntligen klart! Vi byggde det som en förlängning av förrådet och märkte direkt att det blev ännu mer lä och och skyddat på altanen precis intill. En liten bonus. Till höger vid klematisen 'Paul Farges' kommer jag att göra en större rabatt, ca. 1,5m djup, längs hela vedskjulsväggen för att mjuka upp alla hårda ytor som nu blev ännu större.

Vi valde stående panel i samma färg som på förrådet för att de båda byggnaderna ska smälta samman så mycket som möjligt. Över lag har vi valt att arbeta i en mörkt röd nyans på alla träkonstruktioner i trädgården för att det ska kännas enhetligt och binda hop hus med trädgård. Även husets gavlar är röda och vi har också staket och spaljéer i rött. För att matcha ihop allt ordentligt kan ni ju också se att markisen och parasollet också är röda. Det blir faktiskt inte enformigt, som man kanske kan tro, utan snarare känns trädgården mer harmonisk. Och med en enhetlig bas är det sedan lättare att ta ut svängarna när det gäller växterna, vara kreativ och tänja lite på gränserna. Just detta är jätteviktigt i min trädgård eftersom jag planerar att ha väldigt mycket örter och då är det ganska svårt att hålla sig till t.ex. ett sammanhållande färgtema som i sig skulle kunna skapa harmoni. Men jag vill ju inte välja bort goda eller intressanta örter bara för att blommorna har fel färg, då satsar jag hellre på en lugn bas i övrigt. Sedan tycker jag också mycket om att experimentera och skapa, det är liksom halva nöjet med att ha trädgård.

I bilden ovan ser ni också lite av nästa eller nästnästa trädgårdsprojekt: att lägga grus i den stora örtagården + gräva ut den mer åt höger. Ja, förutom då att plantera klart den, det är mycket bar jord fortfarande. Ibland vet jag inte i vilken ände jag ska fortsätta när det gäller alla planerade projekt för det är så mycket att göra överallt. Tack och lov att man då och då blir klar med saker så man kan bocka av och glädja sig över att man gjort något bra.

Fint staplad ved som ska räcka hela vintern. Vi värmer huset i princip bara med ved så det här är viktiga förberedelser.

Till höger finns plats för skottkärra och så småningom ska här även hänga trädgårdsredskap så man har dem nära till hands.

Honungsskörd

2011-06-26T17:54:00.005+02:00

På midsommardagen slungades årets första honung. Det är alltid lika spännande att smaka. I några av ramarna smakade honungen äpple! Överallt häromkring dignade äppelträden av blommor i våras och det känns nu! Men när alla ramar var skrapade och honungen från dem blandats blev det en annan smak, men jag tycker mig fortfarande känna en fruktig ton.

Klistrigt och kladdigt men o så gott!

Det är så här honungen är som bäst, nyslungad och med alla eteriska oljorna kvar.

Det blev hela 20 kilo! Behöver jag säga att vi använder mycket honung här hemma. Fast ganska många burkar blir till fina presenter också.

Försommargott med rabarber och spansk körvel

2011-05-29T17:15:00.008+02:00

Äntligen är det rabarbertider och precis samtidigt har den spanska körveln (Myrrhis odorata) kommit igång ordentligt och fått härligt stora blad, stinna av stark anissmak. Det är verkligen perfekt timing för rabarber kombinerad med spansk körvel är väldigt gott. Hur konstigt det än kan låta så passar anissmaken jättebra ihop med rabarbern. Frön av spansk körvel användes förr också i den fina karamellen Kungen av Danmark så den som har ätit den vet precis vilken anissmak det handlar om.
I böcker om örter står det intressant nog också att spansk körvel förr användes som en sockersparare. Bladen eller fröna blandades i sylt och bakverk gjorda på syrligare frukter och bär för att spara in på det dyra sockret. Körveln ska då dämpa den syrliga smaken hos huvudingrediensen och samtidigt ta fram sötman. Jag vet inte om det stämmer för jag tycker fortfarande att framför allt rabarber kräver rejält med socker men jag fortsätter att kombinera för smakens skull och för att det är det så vackert med de gröna bladen i t.ex. en paj.

Spansk körvel är också härlig i rabatten med sina fjuniga finflikiga blad och skyar av vita blommor. Nyper man i bladen doftar de starkt och gott.

Mitt eget rabarberpajrecept:

Fyll en smörad pajform till hälften med skivad rabarber, häll på 1/2-1 dl socker blandat med 2 msk potatismjöl (potatismjölet suger upp vätskan från rabarbern så pajen inte blir så blöt). Strössla på ca. 1 dl blad av spansk körvel. Det är viktigt att skörda bladen precis innan de ska användas, en varm dag hänger det på minuterna, annars förflyktigar de smakrika ämnena och bladen förvandlas till ett sladder utan vare sig smak och doft. Lägg på en smuldeg av 2 dl vetemjöl, 1/2 dl socker och 1 hg smör (dubbla om ni vill ha mer täcke). In i ugnen på 225° C i ca. 20 min.

Ung. lagom med körvel.

En riktigt god försommarefterrätt och ännu bättre blir det egentligen med vaniljsås eller glass.

Krukplanteringsknep

2011-05-17T08:28:00.005+02:00

Nu är tiden inne för plantering av alla sommarblommor i krukor och det är ett härligt försommargöra tycker jag. Snabbt går det också! Bara ner med alla skönheter i vackra krukor och så är det klart att pryda entrén, en sittplats någonstans eller skapa ett blickfång. Men för ett antal år sedan tyckte jag fortfarande att det rent praktiskt var lite pyssligt att plantera många blommor tätt tillsammans, framför allt var det alltid lika pillrigt att få in jorden ordentligt mellan rotknölarna så där inte blev en massa luft. Särskilt besvärligt var det om växterna var riktigt yviga, hade sköra stjälkar eller massor av slingrande revor. Det fanns alltid en risk att något skulle gå av. Jag råkade nämna detta för en vänlig gammal trädgårdsmästare som då lärde mig detta knep:

Ta ur blommorna ur plastkrukorna. Fyll på jord i botten på den nya krukan och ställ sedan ner plastkrukorna i rätt höjd där du vill ha blommorna. Fyll på jorden runt krukorna. Nu är det inga problem att få in jorden i alla mellanrummen, man ser hur bra som helst och inget är i vägen eller kan gå av.

Ta upp plastkrukorna.

Sätt ner blommorna som så klart passar perfekt i hålen. Tryck till lite och vattna.

Sommarplanteringen är klar! Nu ska allt bara buska till sig så blir det riktigt fint.

Äntligen vår i trädgården!

2011-04-19T10:01:00.011+02:00

Försommarvärme och strålande sol innebär att jag just nu tillbringar all ledig tid i trädgården. Vill inte gå miste om en enda efterlängtad stund. Tänk att våren kan vara så härlig! Jag krattar, gräver och rensar medan vårfåglarna underhåller med sina konserter.
Hela helgen ägnades åt den nya örtagården, kallad "stora örtagården" eftersom jag också har en liten örtagård vid altanen med "köksörter" på lagom avstånd från köket. I stora örtagården kommer mitt örtintresse få möjlighet att ta ut svängarna ordentligt. Meningen är att jag förutom att njuta av härligheten själv även ska ha örtagårdsvandringar där i framtiden. Maken har varit en klippa som tillbringat helgen med att köra ut ca. 1 1/2 ton välbrunnen hästgödsel till örtarabatterna. Vi har ett generöst stall i närheten men gödselhögarna ligger otillgängligt inne i skogen och eftersom vi inte har någon Land Rover Defender eller liknande terrängfordon fick all gödsel hämtas i skottkärra! Rejält tungt och nu finns det en och annan muskel som behöver vila. Mitt jobb, tack och lov lite lättare, är att vända ner gödseln och sedan kommer det roliga med att plantera.

Mitt experiment med gröngödsling som jordförbättring slog riktigt väl ut. Efter bara en säsong med bovete, honungsfacelia och blodklöver har lerjorden faktiskt fått en riktigt fin struktur och det är inga problem att plantera de flesta växter i rabatterna nu. Lavendel, timjan och andra känsligare örter får dock för säkerhets skull bli kvar i de höga odlingslådorna.

Jag har besök många örtagårdar, läst många böcker och bläddrat i ännu fler tidningar för att hitta inspiration. Jag vill ha en formell örtagård men samtidigt inte någon "grandios" design för det tycker jag inte passar här. Fokus ska ligga på växterna som ändå ska ramas in på ett vackert sätt med en enkel utformning av ytorna. Gångarna ska vara grusade och bäddarna inramas av enkla träkanter. På två av sidorna kommer vintergrön liguster att bilda väggar och rosor ska stå lite blandade här och var med örterna på traditionellt vis. Som blickfång och för vila ska där stå ett par fina bänkar.

En inspirerande örtagård där man arbetar med enkla medel och ser skönheten i det lilla finner man på Körsbärgården på Gotland. Där har man verkligen fångat den känsla av stillhet och harmoni som jag tycker alla örtagårdar ska ha. Enkla gräsgångar leder en runt mellan de generösa örtbäddarna och allt inramas av häckar, låga murar och gårdsbyggnaderna. Jag tycker mycket om hur det höga trädet (har för mig att det var mullbär) höjer sig nästan beskyddande över örterna och ger skugga för både växter och människor under de hetaste timmarna. Därunder är det nog skönt att sitta en stund.

Den äldre och mindre delen av örtagården avgränsas från den större av en låg kalkstensmur. En rikblommande gullregn ger ett avslut vid grinden som leder ut mot åkrarna i bakgrunden.

Den smala kalkstensgången har med flit lagts lite ojämn och oregelbunden.

Trädgårdsmässa

2011-03-28T17:00:00.008+02:00

En riktigt härlig dag fick jag i fredags på Nordiska Trädgårdar. Det var fullpackat med folk och som vanligt en jättetrevlig stämning. Det kändes dock inte som om det var så mycket nytt i år men det var ändå roligt att gå omkring i vimlet, lyssna på intressanta föreläsningar och bli inspirerad. Framför allt var det roligt att träffa så många trevliga trädgårdsmänniskor och andra bloggare!

Romantiska blomsterarrangemang fanns det gott om.

Sedan blev det så klart lite handlat också. Mest blev det fröer och listan var lång. Det är något speciellt med fröpåsar tycker jag. De rymmer så mycket förväntan och det är så roligt att gå runt och plocka åt sig de rasslande påsarna och drömma om hur fint det kommer att bli i rabatter och grönsaksland i sommar.
Sedan slank det också med lite andra "nödvändigheter". Två par underbart söta och bekväma handskar från Garden Girl och knäskydd som stoppas in i byxknäna så i år slipper jag mina gamla, stora och fula "hockeyskydd". Här ska trädgårderas med stil ;) !

Vårglad hörna för balkong likväl som altan.

Stilfullt arrangemang med timjan.

En inbjudande arbetshörna. Jag tyckte verkligen om den gamla hängrännan som fått ny uppgift som odlingstråg.

Miniorangeri à la kakelugn.

Energikick!

2011-03-18T10:46:00.005+01:00

I går var jag och lyssnade på Lena Israelsson som är författare och journalist och bl.a. har skrivit Handbok för köksträdgården som nog kan beskrivas som en grönsaksodlares bibel. I hela två timmar berättade Lena om grönsaksodling, gav massor av goda råd och tipsade om sina favoritgrönsaker och örter. Så inspirerande! Visst är det härligt med människor som delar med sig av sig själva och sin odlarglädje! Jag fick verkligen en energikick inför det nya odlingsåret och jag blev så sugen på att prova några av grönsakssorterna som Lena berättade så varmt om. Framför allt gäller det grön zucchini där jag ännu inte hittat någon riktigt god sort men nu ska jag prova 'Costata Romanesco', en gammal italiensk sort. Jag ska också testa morot 'Nantes 2', sallad 'Little Gem' och 'Merlot' och portlak 'Gul'. 'Gul' ska visst vara lite mer suckulent i bladen än portlak 'Grön' och dessutom lyser den ju upp lite extra.
Sedan berättade Lena också att vattenkrasse inte alls behövde odlas i vatten. Det har jag alltid trott och jag som älskar vattenkrasse har varje år önskat mig förutsättningarna för att odla den men ingen å eller stor damm har funnits så jag har struntat i det. Men nu visar det sig alltså att jag kan odla vattenkrasse i mitt eget trädgårdsland om jag bara använder fiberduk hela tiden och aldrig låter den torka ut! Det ska bli spännande att prova!
Jag blev också inspirerad att använda bladgrönsaker i smoothies. Jag är en tedrickare av stora mått men på sommaren vill jag inte alltid ha något varmt så en härligt sval, grön och järnspäckad drink i skuggan efter ett arbetspass i trädgården låter fint. Bara att mixa ihop banan (eller annan frukt), bladgrönt och några droppar citron.

Tänk om det ändå var sommar nu! Å andra sidan har vi en härlig och förhoppningsfullt varm vår framför oss.

Generös köksträdgård som jag besökte i somras. Körsbärsgården på Gotland.

Hur ser stommen ut i din trädgård?

2011-02-22T11:52:00.014+01:00

Nu på vintern, när det mesta är avlövat och växterna vilar, är det rätta tiden att gå ut i trädgården och se efter vad som saknas i fråga om struktur och uppbyggnad, dvs stommen som ger trädgården dess väggar, tak och golv. Golvet kan vi inte se så mycket av just nu, i alla fall inte här där snön ligger halvmeterdjup, men väggarna och taken kan man ta en titt på. De blir extra synliga nu när så mycket annat i trädgården vilar.

Har man den avskärmning man vill ha mot gata, grannar eller vid sittplatser? Ser det glest eller rent av tomt ut någonstans? Behövs det häckar, högre planteringar, staket eller ribbverk?
Rusar blicken raka vägen från altanen mot tomtgränsen utan att hejdas av något intresse på vägen? Saknas det inte ett träd där någonstans som kan stoppa upp och där man kan vila blicken en stund? Ett lagom stort träd med karaktär som till sommaren skapar ett rum i sig bara genom att stå där med en stol under.
Eller saknas det rent av rumslighet här och där? Öppen planlösning kan vara tjusigt inne men utomhus behövs det avdelningar. Bara en låg plantering mellan altan och gräsmatta gör underverk och en häck som delar av en långsmal plats, en gång eller gräsmatta, skapar plötsligt två rum som kan få helt egna karaktärer.

Kryddträdgårdens får här sin stomme av härliga körsbärsträd, gångar av kalkstenskross, strikt kvadratiska planteringar och en avskärmande kalkstensmur som ändå tillåter utsikt över havet.

Vinterintresset kan man granska extra noga, det är viktigt så här års. Titta om det saknas knotiga vackra grenar eller gröna former av vintergrön buxbom och liguster, t.ex. som klot i rabatterna som vid varje snöfall får fina hättor. Eller kanske några fina små tallar, japanska ädelcypresser, en liten kuddformad kryptomeria eller en mahonia vars blad antagit en roströd nyans under vintern. Alla har sin egen karaktär. Det finns så mycket som gör vintern i trädgården så mycket vackrare! Något av det finaste jag vet är glanskörsbär på vintern - kopparlysande stammar mot vit gnistrande snö. Och både intressanta grenar och gröna former kan belysas så att de också blir ett fint blickfång inifrån.

Den som har gamla, knotiga och underbart vackra äppelträd i sin trädgård att njuta av under vintern är lycklig!

Tänk korkalmens (Ulmus minor var. suberosa) grenar även på vintern! Vilken karaktär!

Och hur ser rabatterna ut just nu? Syns de? Eller har alla växter lagt sig ner och dragit bladverket över sig för att sova vintersömn? Finns det inte en enda perenn som lämnat kvar vackra stjälkar, blomhuvuden eller fröställningar? Om inte är det dags att planera in några sådana till nästa vinter. Bolltistel, kransveronika, anisisop, prydnadsgräs och kärleksört är några av mina favoriter.

Bolltisteln är rena skulpturen på vintern.

Sedan kan man titta på hur det är med intresset uppåt, allt ska inte ske på marken i en trädgård. Har man de tak man vill i form av trädkronor, en pergola eller valvbågar?

Fantastisk stomme av formklippt liguster och raka gångar i den italienska barockträdgården på Muramaris. Träden bildar tak och skärmar av.

Vårkänning

2011-01-10T17:04:00.007+01:00

Sol och 3 plusgrader! Nu kommer vårkänslorna. Nog för att jag vet att vi har mycket vinter kvar men jag är så glad åt de dagar då vi får en försmak på vad som kommer om ett tag. Snart är det dags att skotta fram en solig vrå där man kan ställa en stol med ett gosigt fårskinn och sitta ner med tekoppen en stund mitt på dagen.

I trädgården smälter snötäcket ihop och bildar en minipuckelpist.

Det smälter fort på sydsidan av stenarna.

Inomhus börjar pelargonerna vakna.

Julen har jag fär länge sedan plockat undan men några Amaryllis har jag kvar. Denna som heter Appel Blossom tycker jag har mycket vår över sig.

Gott Nytt Trädgårdsår

2011-01-04T09:05:00.016+01:00

Ute är det massor av snö och kallt, riktigt vackert och gnistrande, men jag har drabbats av akut vårlängtan. Jul och nyår är över och jag kan knappt vänta tills de kommande månaderna har försvunnit ur kalendern. Jag vill se ljusgröna blad, sippor och vivor, få jord under naglarna och känna värmande solstrålar! Det hjälper lite att bläddra i alla nya frökataloger, läsa trädgårdsböcker, drömma och planera.

Snart, snart ...

Under julledigheten har jag tillbringat många timmar vid min egen planteringsritning för att mer i detalj bestämma var varje växt ska växa i trädgården. Den grundläggande ritningen över trädgården med alla funktionsytor har varit färdig länge och den har vi utgått ifrån under de år vi hållit på att anlägga men nu har vi kommit så långt att det är dags för mer långsiktig plantering av rabatter. Högt, högt upp på önskelistan står att få en riktigt fin örtagård och så har jag fått en helt sanslös längtan efter en pionhäck som en fluffig, rosavit dröm framför hallonlandet. Fler valvbågar med rosor ska det också bli, ett bra sätt att snabbt ordna till höjd i vår långt ifrån uppväxta trädgård.

Växtkomposition är något av det roligaste jag vet! Timmarna flyger iväg när jag sitter där omgiven av växtlexikon och frökataloger och pusslar med former, färger, växtsätt och blomningstid. Det är så trevligt att sitta och tänka ut vilka växter jag vill mötas av vid entrén när jag kommer hem, vad som ska fylla luften med väldoft vid uteplatserna, var mina favoritväxter ska stå så att jag får mest glädje av dem, hur jag ska skapa en utsikt från köket som ser fin ut även nu under vintern o.s.v.

Månviol, Lunaria redivia, doftar ljuvligt på våren och ska planteras nära en sittplats. Tänk att sitta i vårsolen omgiven av den härliga doften.

Röd solhatt, Echinacea purpurea, hör hemma i örtagården.

Anisisopen, Agastache foeniculum, är en favorit som jag frösådde förra året och planterade tillfälligt där det fanns rum men nu ska den få sin rätta plats i örtagården. Som bakgrund ska den få högvuxen, silvrig malört och en polkagrisrandig Rosa mundi och som en liten frans framför planterar jag den skira stenkyndeln. Det kommer att bli fint!

Polkagrisen Rosa mundi, gallicaros från 1581, har odlats i örtagårdarna till bl.a. rosenvatten. Får dessutom fina nypon.

Höjdaren fläckflockel, Eupatorium maculatum 'Atropurpureum', passar som bakgrund.

Sköldpaddsört, Chelone obliqua, blommar ända in i oktober.

Fina bladformer ska det finnas mycket av. Hasselörten, Asarum europaeum, ska få smyga in i skuggan under höga rosenbuskar.

Ingen trädgård utan ringblommor! Det här är Calendula officinalis och den ska jag odla ett mindre fält av i trädgårdslandet och sedan använda i en handkräm med olivolja och bivax. Blir fint för nariga trädgårdshänder.

Nu vet jag visserligen att trots planeringen så kommer det att bli en del förändringar i alla fall, man måste ju få vara spontan och experimentera emellanåt också, men jag tycker det är skönt att ha en genomtänkt grundplan. Då vet jag att helheten blir bra, stommen och strukturen fin och hållbar, att åretruntintresset är tillgodosett, att växterna står där de trivs bäst, att vackra blickpunkter finns med och att växter som ger insynsskydd och lä hamnat där de ska. Faktiskt är det sedan lättare att skapa och experimentera fritt när stommen är på plats. Den ger stabilitet och då kan man "inreda" och experimentera med sina små projekt lite som man vill utan att det egentligen förändrar helheten.

Men än är jag inte helt klar med planteringsritningen och problemet är att jag inte på långa vägar får plats med alla växter jag vill ha med. Jag tycks älska yviga buskar och perenner som maffigt breder ut sig, d.v.s. allt som tar plats, och föredrar definitivt större planteringar av samma växt så det blir effekt. Jag våndas, prioriterar och stryker i önskelistorna. Tack och lov att jag även önskar mig söta marktäckare som kryper in under buskarna och klättrare som tar plats på höjden. Men en del växter får nog finna sig i lite "compact living". Fördelen är väl att där inte kommer att finnas plats för ett enda ogräs!

Någonstans ska jag också få plats med den fina himmelsblå amsonian, Amsonia tabernaemontana, men var återstår att se.

God Jul

2010-12-23T22:26:00.004+01:00

En riktigt God Jul önskar jag er alla!

Blomster i vintertid

2010-12-10T10:40:00.006+01:00

Blommor och vackra blomsterarrangemang behöver man extra mycket av under vintern. De här underbara och roliga skapelserna fann jag hos Maili. Njut och inspireras!

Taxinge slottsträdgård

2010-11-22T10:57:00.010+01:00

I helgen var det julmarknad på Taxinge slott och det har blivit lite av tradition för oss att åka dit och handla goda ostar, viltkorv och hemlagat godis. En tur runt i den vackra parken hör också till.

Nu under den kalla årstiden när det mesta vissnat och rabatterna börjar kännas lite tomma blir buskarna och träden i trädgården så mycket viktigare. De ger struktur, form och rumsindelning och även grönska om man t.ex. väljer vintergröna buskar och barrväxten. Något av de vackraste jag vet under vintern är formklippt buxbom, fantastiskt fint mot ett vitt snötäcke, och knotiga grenar. På Taxinge fann jag både och.

Slottet ligger naturskönt på en kulle omgiven av sina parker och med vidsträckt utsikt över Mälaren.

Franska parken med buxbomsinramade gräsytor och pelarekarna med sitt underbara grenverk. I fonden höga välklippta häckar som även i utan löv avgränsar trädgårdsrummet väldigt fint.

Franska parken.

Den strama italienska parken. På sommaren blommar rosor i buxbomskvarteren och över väggarna klättrar doftande kaprifol men även en kall novemberdag är här vackert, lugnt och vilsamt.

Krispig höstmorgon

2010-10-25T10:37:00.015+02:00

Jag vaknade till en underbart solig och frostig måndagsmorgon där nattkylan förvandlat gårdagens regn till glittrande iskristaller. Träden lyste guldgula, ängarna hade stelnat i krispigt vitt, växterna var täcka av gnistrande rimfrost och vattenpölarna hade fått isrosor. Vilken vacker början på veckan!

Höst i trädgården

2010-10-07T09:46:00.032+02:00

I dag viner hårda, kyliga vindar och det småregnar. Jag kan inte direkt säga att jag jublar över att alla varma, soliga dagar och ljumma kvällar i trädgården är över och att den mörka vintern väntar men ändå känns det skönt att hösten är här. Nu vill jag njuta av alla fina dagar ute med hög, klar luft då himlen har den där speciella höstblå färgen, naturen som slår om till varma, vackra höstfärger och dagar i trädgården med höstplantering och höststädning. Det är också tid för äppelkakor, årets kok av plommonmarmelad, tända brasor och långa kvällar i soffan med trädgårdsböcker och drömmar inför nästa år. Och det är tid att summera den här säsongen. Vad gick bra och vad gick inte så bra? Vilka var överraskningarna? Och hur ska det bli nästa år? Vad ska förändras? Hösten och vintern är en jättebra tid för reflektion och planering.

Men än är det lite kvar av blomningen. Min drömträdgård innehåller mängder med växter som har sin storhetstid nu, både vad gäller blad och blommor. I år har det varit mycket örter, sommarblommor och grönsaker eftersom vi hittills hunnit med att anlägga köksträdgården och delar av örtagården men inte hunnit till de större rabatterna. Men nästa år planerar jag för fler perenner, buskar och träd.

Här är lite av det som jag gläds över i trädgården just nu:

Den sköna jätteverbenan som är ännu vackrare om man tittar riktigt nära.

Solrosen 'Giganteus' reser sig mot en höstblå himmel.

Ulleternellen är så fin med sina stjärnlika små blommor.

Rodnande kärleksört som också är vacker i knopp under sommaren.

Stäppsalvian blommar om efter att ha blivit nedklippt efter första blomningen.

Favoritäpplet heter Aroma.

Rosenskäran vajar högt i vinden, den blev nästan 2 m hög hur det nu gick till. Här står jag under den och fotar uppåt.

Dahlian 'Pompom Lilliput' och anisisop (Agastache foeniculum) har blommat tillsammans konstant sedan juli.

Blir man inte glad av dahlior så vet jag inte vad som ska till!

De stora, vackra mangoldbladen med sina röda stjälkar är så dekorativa att det nästan är synd att plocka av dem.

Sommarastern 'Silvery Blue' börjar se tufsig ut men är fin ändå.

Höstanemon med lika vackra knoppar som blommor.

Högt upp på önskelistan över höstens skönheter inför nästa år står:

Röd solhatt (Echinacea purpurea 'Magnus')

Många olika sorters röd- och gulbladig alunrot. Bladverket är verkligen "halva blomningen".

Stenkyndel (Calamintha nepeta nepeta). En underbar, fluffig och doftande kantväxt som blommar från försommaren och fram till frosten.

Amsonia tabernaemontana som blommar på försommaren men vars blad får en fantastiskt gyllene höstfärg. Ett måste!

Den härliga höjdaren fläckflockel (Eupatorium maculatum).

Njut av hösten! Planera för nästa trädgårdsår!

Prydnadsgräs

2010-08-27T10:13:00.016+02:00

Prydnadsgräsen är fantastiska och nu på sensommaren har de sin höjdpunkt. Jag tycker om dem både för att de är så vackra och för att de är så "hjälpsamma" i all växtkomposition. Med sina fina kvalitéer och egenskaper har de många olika uppgifter att fylla i planteringarna och de kan skapa allt från enkla harmonier till intressanta kontraster.

Calamagrostis x acutiflora 'Karl Foerster' (tuvrör). Högrest och så vacker. En storfavorit som dessutom är jättefin även på vintern.

Prydnadsgräsen är suveräna när det gäller att skapa karaktär i en trädgård. Vill man ha en naturlig stil och känsla är de oumbärliga men de är lika mycket ett måste i en modern eller minimalistisk plantering. På en sjönära tomt för de med sig känslan av vatten och vass ända upp till huset, tillsammans med glas, metall och betong skapar de en skön modern enkelhet. Men de passar egentligen in i nästan vilken trädgård som helst och t.ex. en barrväxtträdgård från 1970-talet kan få sig ett ordentligt lyft genom att man sätter vajande prydnadsgräs intill de tunga, kompakta idegranarna och tujorna. Kontrasten kan bli häpnadsväckande vacker. Enda gången jag är restriktiv med prydnadsgräs är när det kommer till gamla torpträdgårdar och klassiska herrgårdsmiljöer, prästgårdar o.s.v. Då får man vara försiktig så att man inte förlorar karaktären. Men de kan passa in där också, bara man väljer rätt sorter och sätter dem på rätt plats.

Achnaterum calamagrostis 'Lempber' (silvergräs). Härligt fluffiga, böljande plymer.

I kombination med andra växter är gräsen underbara och kan både tillföra och dra ifrån. De skira vipporna med sin dämpade färger mjukar upp där det blivit för stramt och tonar ner där det blivit för färgglatt och hektiskt medan de långa svärdslika bladen kontrasterar vackert mot runt, ovalt och fingerflikigt.
Höga prydnadsgräs kan också bilda rum med nästan genomskinliga väggar, nästan som draperier, genom vilka man anar resten av trädgården. De skapar därmed lite spänning samtidigt som man får en avskildhet. Många av prydnadsgräsen är också vackra på vintern då de vissnade växtdelarna, "skeletten", står kvar. Frostnupna en kall vinterdag bildar de till glittrande skulpturer.

Molinia caerulea ssp. arundinacea 'Transparent' (jättetåtel). Plymerna ger en skir kontrast mot den mörka bakgrunden medan de linjära bladen samtidigt kontrasterar mot gullstavens (Ligularia veichiana) rundade blad i framkant.

Miscanthus sinensis 'Nippon' har inte slagit ut riktigt än men får snart rödbruna vippor. Då kommer kombinationen med alunroten bredvid att bli ännu vackrare och matcha i färg men samtidigt kontrastera i form och höjd.

Molina caurelea ssp. arundinacea 'Transparent' igen. Se bara vilket vackert genomskinligt draperi den skapar!

Prydnadsgräsen tillför också rörese, ljud och även ljus när vipporna vajar i vinden och solens strålar reflekteras i blad och vippor. I motljus är de underbara! Tänk bara när kvällssolen sänker sig bakom ett sädesfält - den upplevelsen kan man skapa i sin egen trädgård genom att placera större grupper av prydnadsgräs i väster.

Sesleria nitida (glansälväxing). Blågrå blad med små ax som liksom svävar i luften ovanför. En suverän kontrastväxt som passar väldigt bra i moderna miljöer.

Hakonechloa macra (hakonegräs). Underbar liten tuva med bambuliknande blad.

Fort och fel men oj så gott det blev!

2010-08-16T16:59:00.002+02:00

Ja ibland går det lite för fort. Jag skulle lägga de nytorkade örtkryddorna i sina burkar och tittade vad jag hade i torkollan. Citonmeliss, pepparmynta och vinterkyndel fanns det där. Fram med burkar som stod halvfulla i skåpet sedan förra veckans skörd och påfyllning, av med locken och så hastigt i med de nya kryddorna. Vinterkyndeln kom i där den skulle men sedan blev det fel och pepparmyntan hamnade i citronmelissburken och så var det med det. Det var ingen blandning jag gärna vill ha i maten. Men kanske i en kaka? Eller som te? Jag satte på vatten och bryggde te och provade och himmel vad gott! Friskt och pepprigt på samma gång. Det här ska jag göra mer av :) Hälften av varje blev en fin blandning.

Står numera i tehyllan.

Ytterligare en glad överraskning är att den fina doftliljan har slagit ut i tid trots att jag satte lökarna jättesent i våras, lite improviserat för att fylla hålet efter en spansk körvel som fick flytta, och jag var inte säker på att liljan skulle hinna blomma men tänkte att jag chansar. Och bladen är ju också fina! Men nu är jag så klart jätteglad.

Otroligt tjusig med sin rent vita färg och mörka vinröda fläckar. Kontrasten är fantastisk, liksom doften i skymningen.

Motattack och vårkänslor

2010-08-11T12:29:00.009+02:00

Hösten närmar sig men här har jag börjat med nysådder i köksträdgården och nästan fått vårkänslor igen. Det mesta jag sådde i våras har det gått riktigt bra med men en grupp grönsaker gick förlorade - allt som har med kål att göra blev uppätet men inte av mig :(. I slutet av juli fick jag invation av rapsbaggar och jordloppor i trädgården och efter några dagar fanns där mer hål än blad. Även diverse annat som blomknopparna på rädisbaljorna, krassen och de späda bladen på rädisorna som jag sått en andra omgång proppade de i sig. Jag kan nästan se framför mig hur baggarna låg med magarna i vädret om kvällarna.
Jag vattnade hur mycket som helst (torka är visst en stor orsak) och provade också med att spruta med såpalösning och strö aska över bladen (baggarna lär heller inte tycka om att deras mat täcks av något annat) men inget hjälpte.

Det är roligt nästan jämt :(

Min goda ruccola :(

Den söta blodröda krassen :(

Till slut fick jag nog av att se eländet, hämtade rensningshinken, slet upp det som var kvar och snuvade baggarna på ytterligare festmåltider och det senare kändes härligt! Lite generös kan man ju vara men det finns gränser och min trädgård är definitivt ingen gratisrestaurang av gigantiska mått!
Sedan var det bara att plocka fram fröpåsarna från i våras och se vad som fanns kvar och det räckte till att så en omgång till. För att vara på den säkra sidan plockade jag också fram det lilla växthustältet som jag köpte i våras och dumt nog inte använde på en gång. Hade jag gjort det hade jag kanske räddat en del. Men nu sattes det upp och placerades i en odlingsbädd och däri sådde jag lite av vad jag vet går åt mest. Det blev ruccola, salladssenap 'Green in snow', babyleaf 'Asian All Green Mix' och rädisa 'Scarlet Globe'.

Nu får vi se om det här hjälper mot de glupska krypen.

Det är nu det börjar kännas som vår igen :) ! Men jag vågar jag knappt glänta på duken för tänk om baggarna smiter in.

Vackrare med spiror

2010-08-06T18:24:00.012+02:00

Jag är oerhört förtjust i växter med höga spiror (eller kolvar) just för att de bryter av så fint mot alla runda, bulliga, kupolformade och platta blommor. Växter som flenörtsisop, anisisop, rosenstav, sköldpaddsört, fingerborgsblomma, kransveronika (fast där är det nästan fråga om kandelabrar i stället), spirstånds o.s.v. kan jag bara inte vara utan när jag komponerar rabatter. Missar man spirorna är det direkt något som känns avigt tycker jag. Ett litet tips är därför att om man har en rabatt som man inte riktigt får till så kan man prova med att sätta till några spiror om de saknas. Det kan vara det som gör hela kompositionen perfekt - man får plötsligt in den räddande kontrasten.

Anisisopen är en riktig höjdare bland spiror tycker jag. Blommar länge och har en underbar färg, framför allt som här en lite molnig dag då den verkligen tycks lysa.

I dag fick anisisopen komma in och kontrastera i ett par olika buketter också.

Tillsammans med dahlian 'Pom-pom Lilliput' och krusmynta i en kul gammal vas. Blålila är också en toppenfin kontrast till orange och gult så här blev det lite extra "zing".

Tillsammans med oregano, borstnejlika och luktärtor i vardagsrummet.

Ha en riktigt skön helg!

Våra bin och första honungen

2010-08-02T10:30:00.010+02:00

Under juli blev vi ung. 20 000 invånare rikare i trädgården för då kom våra bin. Ett samhälle i taget anlände och nu har vi två kupor med de flitigaste och snällaste och nyttigaste varelser. I vintras gick min man biodlarkurs och blev sugen på att prova själv. Hurra, sa jag för bin vill jag ha massor av i trädgården!

Det stora samhället. Kupan ska egentligen vara helröd men bina var så duktiga och samhället växte så fort så maken fick sätta på en våning till innan han hunnit måla den.

Kuporna står precis bredvid komposten så jag har gott om sällskap när jag är där och tömmer trädgårdsrens ;) Jag brukar stå kvar en stund och titta på dem när de kommer farande tunga av pollen, kryper in och ut och visslar förbi igen på väg till nästa godsak. Ibland blir de riktigt till sig när de hittat något extra gott. Då blir de alldeles speedade av fröjd och det blir nästan kaos runt kuporna och trafikstockning vid ingången. I den allmänna röran som uppstår har vaktbina fullt upp med att se till så att inga elaka getingar passar på att smita in för att knycka honung eller röva yngel. Årets getinginvation drabbar oss alla verkar det som, fast på lite olika sätt.

I lördags var det riktigt spännande för då skattade och slungade min man honung för första gången.

Förberedelser. Skyddsdräkt, nya ramar för att ersätta de som tas ut, rökpust med lavendelkvistar som bränsle (för att lugna bina) och lite annat.

Honungen skattas i det stora samhället. Det är en hel del visade det sig. Det lilla samhället får växa till sig innan det är dags och förmodligen blir det inte den här säsongen. Bina behöver själva honung under vintern och så de här får ha sin honung i fred så att det räcker åt dem.

Ramar med honung.

Vaxet skalas av innan ramarna stoppas i slungan. Detta är seeeegt.

Färdigt för att slungas.

Silad och färdig. Det blev ca. 10 kg honung. Supergod med en mustig smak och tydlig nötkaraktär. Och det är fantastiskt att tänka sig att 1 kg färdig honung motsvarar nektarn från miljoner blombesök! Man äter med vördnad.

Förtjusta små kryp

2010-07-30T20:27:00.019+02:00

Delad glädje är dubbel glädje heter det ju och här borde det därför vara trippel glädje! Gott ser de ut att ha det i alla fall ;)

De förtjusta humlorna och påfågelsfjärilen ser ut att samsas bra i min röda kvanne som håller på att slå ut.

Även i dahlian "Pompom Lilliput" bör glädjen vara stor.

Andra favoriter är uppenbarligen krusmyntan...

... och kungsmyntan (oreganon) ...

... och trädgådstemyntan"Bergamo".

"Bergamo" är för övrigt en glad nyhet även för mig och den får definitivt återkomma nästa år. Absolut ljuvlig!

I anisisopen somnar humlorna på kvällen och vaknar mitt i frukostbordet nästa morgon. Ser för underbart ut!

Från örtagården

2010-07-27T11:23:00.001+02:00

Timjan, isop, dragon, salvia, libbsticka, gurkört, mejram, ringblomma, oregano, krusmynta! Just nu är det skördetid i örtagården och jag plockar, torkar och lägger i burkar eller fryser in inför vintern. Jag är nog lite av hamster när det kommer till att ta tillvara på allt trädgården ger. Men så går det åt också och alltid mer än man tror.

I dag blev det en korg med citronmeliss, dragon, timjan, isop, oregano och salvia.

Ett roligt göra :) När jag tar av bladen har jag också en vas bredvid mig där jag stoppar de vackra blommorna direkt.

Torkollan pryder sin plats i köket också.

Min förtjusning i örter kom nästan över en dag för sisådär en 15 år sedan. Innan dess var örter något man köpte i glasburkar med Santa Maria på etiketten + så klart lite gräslök, persilja och dill i landet. Men så åkte vi på besök till Tirups örtagård och tala om inspirerande miljö! På ett par timmar blev jag ört- och örtagårdsförälskad. Jag köpte med mig ett litet antal kryddor hem av de vanligaste: timjan, savlia, pepparmynta och oregano. Två böcker kom också med: Annas örtagård av Anna Bergenström (är väl nästan en klassiker i dag) och så Vår örtagård av Lesley Bremness. Sedan satte jag mig och sträckläste dem.
Ett par dagar senare började jag det stora projektet med att anlägga min första örtagård. Jag tog till ordentligt när det gällde ytan för jag kände på mig att det skulle behövas (jag är inte mycket för halvmesyrer), rensade och förberedde med rätt jord, och sedan åkte jag i skytteltrafik fram och tillbaka till Tirup med bilen full av nya intressanta, goda och underbara örter. Vi bodde bara 10 minuter därifrån på den tiden så det var farligt nära ;) Plånboken kved men örtagården växte och jag hade kul.

Vällästa, kära böcker.

Numera är örterna nog de växter som jag skulle ha svårast att undvara i min trädgård. Inte bara för att det är så gott och roligt att plocka egna kryddor till maten utan för att de är så trevliga att "umgås" med. Livskraftiga, vackra och lättskötta breder de mer än gärna ut sig och det är en fröjd att rensa bland dem (minsta beröring släpper loss alla eteriska dofter). Dessutom har de så många användningsområden (i köket och hushållet, som medicinalväxter, skönhetsmedel och färgväxter). Det är hela tiden roligt att läsa på, prova nytt och se vad man kan göra av varje växt, vilken del av växten man ska använda och hur den ska beredas. Lite försiktighet har man också lärt sig, alla örter är inte så oskyldiga som de ser ut, och det är mer än en ört som figurerat i detektivromanerna.

Ringblommor - snälla, glada, fina i bröd och sallader och nyttiga i krämer.

Trädgårdens röda guld

2010-07-20T09:40:00.007+02:00

Något av det roligaste jag vet är att sylta och safta och fylla hyllorna med burkar och flaskor i glada färger. Då känner jag mig så rik och nöjd! Men kanske är lyckan ännu större när vintern kommer och jag tar fram kompotter, sylter och saft och smakar igen på sommaren, bjuder på som goda efterrätter eller ger bort.

Nu mognar hallonen och i går kväll kokade jag sylt. Jag använder alltid samma recept, har gjort i över tjugo år nu, men sylten blir alltid olika beroende på hur bären är. Det är lika spännande varje gång hur det ska bli. I går blev den verkligen jättegod :)!

4 burkar blev det.

Det här receptet ger inga större mängder men det tycker jag är bra för då kan man plocka av lite bär i taget vartefter de mognar och så gör man ett kok. En trevlig kvällsysselsättning :)

Här är mitt favoritrecept. Det går lika bra att använda till jordgubbar, körsbär, blåbär, hjortron o.s.v. Fort går det också. Klart på en halvtimme.

2 l bär
7-9 dl socker

Lägg bären i en gryta. Hetta upp långsamt. Koka bären 5 min. Lägg i sockret. Rör om försiktigt. Sjud i 15 min. Skumma väl eftersom skummet är gynnsamt för jäst och mögel. Blir sylten för lös kan man tillsätta lite pektin.
Häll på rena varma burkar. Förslut genast.
Eftersom jag inte har i något konserveringsmedelag häller jag sylten på små burker. Då går de åt fortare och står inte och blir dåliga. Marmeladburkar är perfekt.

"Vad är det för något ni har där?"

2010-07-15T13:01:00.014+02:00

Den frågan får jag ofta av intresserade människor som går förbi vårt tomt. Samtidigt pekar de mot rabatterna och ser undrande ut. "Så fint det är", säger en del medan andra frågar om det är ogräs och tycker att vi borde ta bort eländet.

Ja, det är verkligen inte så konstigt att många frågar för det ser faktiskt lite märkligt ut. Den formellt rektangulära rabatten som ramar in det som i framtiden ska bli "Stora örtagården" ser just nu ut som en sommaräng och det blir onekligen lite av en stilkrock. Dessutom ser det lite väl rufsigt ut men själv tycker jag det är rätt vackert på ett oordnat sätt och jag plockar in famnar av "ängsbuketter" och sätter i stora krukor överallt i huset. Jag skulle däremot inte vilja ha det så här varje år men nu har det ett syfte. Den maffiga grönskan är gröngödsling som jag har frösått för att förbättra vår lerjord.

Vi har en hemskt tung lerjord här, vilket jag berättat om i tidigare inlägg. Ca. 100 m från vårt hus har man under decennier tagit lera till det forna tegelbruket och vi har samma lera på tomten. Man skulle kunna dreja av den. Av den anledningen har jag också valt att låta köksträdgård och kryddträdgård "flytta upp en våning" med hjälp av odlingslådor så att jag redan i år kunde odla i väldränerad men fuktighetshållande grönsaks- och örtjord (inköpt) eftersom det skulle ta ganska lång tid att få ordning på lerjorden och grönsaker och örter ville jag inte vänta med. Men vi kan ju inte ha lådor över hela trädgården, det räcker nu, så övriga rabatter måste därför jordförbättras.

Jag har läst om gröngödsling på bl.a. FOBOs hemsida och blivit nyfiken. Det där ville jag prova! Så i våras sådde jag en färdig fröblandning som innehåller honungsfacelia, blodklöver och bovete vilka alla har olika uppgifter.
Honungsfacelian har en djup pålrot som luckrar upp jorden + kraftig grönmassa, blodklövern fixerar kväve i jorden och bovetet har en mycket bra marktäckande förmåga och förhindrar därmed att ogräset tar för sig. Det senare märks tydligt. I den annars mycket ogräsrika jorden så finns det i rabatterna med gröngödsling numera endast en och annan tistel. Suveränt effektivt!

Den här fröblandningen har jag använt.

Till hösten vänds sedan grödorna ner tillsammans med en försvarlig mängd välbrunnen hästgödsel från vårt generösa närliggande stall och sedan får maskar och övriga små insekter och organismer göra resten. Till våren hoppas jag att jorden är betydligt bättre jord än den var nu i våras men självklart måste jordförbättringen fortsätta kontinuerligt varje år.

Gröngödslingen är också rena himmelriket för humlor och fjärilar. Vissa dagar tror jag vi har hela traktens humlor här och står man mitt i rabatterna dånar det av allt brummande. De råder dock ingen konkurrens mellan humlor och fjärilar för de föredrar helt klart olika blommor.

Humlorna är bara i honungsfacelian och de har så bråttom att de knappt hinner landa innan de ger sig av till nästa. De är som barn i en gottebutik. Den och den och den och den och....

Fjärilarna föredrar bovetet och de tar tid på sig. Sitter länge och suger och suger och ibland undrar jag om de somnat med snabeln i maten, drogade av all nektar.

Blodklövern släpar efter lite och har precis börjat blomma. Det ska bli intressant att se vilken insekt som tycker bäst om den.

Nu grönskar det!

2010-07-11T12:11:00.017+02:00

Nu växer och prunkar det riktigt i min trädgård och jag är så glad! Äntligen finns här något att uppleva efter många år av anläggande. Det är fortfarande väldigt mycket kvar att göra och jag längtar redan efter att ta itu med nästa projekt men samtidigt känner jag att nu kan jag faktiskt stanna upp och bara njuta av vad vi åstadkommit. Låta spaden ligga ett tag innan det är dags att ta itu med att bygga upp nya rum, sätta häckar och mer träd. Hittills har det varit många "måsten" i form av att se till att få en altan så vi fick någonstans att sitta och äta, anlägga gräsmatta (bar lerjord är inte så roligt), få lite ytor att odla på och sätta plommon- och äppelträd så att de inom överskådlig framtid blir stora nog att ge frukt.
Det enda "arbete" som pågår just nu är lite rensning av ogräs, skörd av grönsaker och örter till måltiderna och så vattning, vattning och åter vattning.

Solhörnan bredvid den lilla örtagården är favoritplatsen. Får jag en stund över sitter jag gärna här med en bok och hör på surret av alla insekter som långt ifrån vilar i värmen.

Och här är lite av vad jag njuter av i trädgården just nu:

Zinnia 'Landreths Royal Purple'. Färgen är så läcker!

Stäppsalvia, Salvia nemorosa 'Mainacht', och borstnejliga, Dianthus barbatus 'Okändus sortis' ;)

I örtagården blommar rosa isop, Hyssopus officinalis 'Roseus'. Jättesöta blommor och supergod till fisk!

Lavandula officinalis 'Hidcote' doftar ljuvligt.

Trasslet av sockerärtor växer till sig dag för dag. Baljorna är redan söta och goda och jag kan inte låta bli att skörda lite i förtid.

Sommarsquash 'Yellow Crookneck' lyser upp köksträdgården.

Rosa 'Flammentanz' blommar överdådigt mot väggen.

Heliotrop har jag lite överallt i krukor bara för den goda vaniljdoftens skull.

Rosens dag

2010-07-07T11:14:00.021+02:00

Den 2 juli firades rosens dag lite överallt i Sverige och själv åkte jag till Löta Trädgårdscentrum för att njuta och gå på rosvandring.

De flesta rosor stod i full blom och doften var magisk. I hela 2 1/2 timme varade rosvandringen och jag lärde mig mycket nytt, fick många goda råd om skötsel och odling och till min stora glädje fick jag också veta massor om de olika rosornas egenskaper och vad som gjorde dem extra odlingsvärda. Så intressant! Och även om jag gick runt och njöt och hade trevligt så var det ändå en stor bit av mig som jobbade ordentligt. Som trädgårdsdesigner letar jag alltid nytt material och att få höra vad en expert säger om växterna inom sitt område är ovärderligt. Fakta om växternas olika kvalitéer är sådant jag verkligen suger åt mig och plockar fram senare när jag sitter vid ritbordet. Då söker jag efter de kvalitéer som passar in i designen. Önskedrömmen är många gånger att ha allt som är bra presenterat i samma växt (vackra blad, fin blomning vår-höst, perfekt storlek för platsen, bra härdighet o.s.v.) men det finns ju sällan (nästan aldrig) så i stället gäller det att välja och kombinera rätt. Men när det gäller rosor finns det mycket fint att välja bland och jag drabbas ofta av ren beslutsångest. Jag kan förstå att många blir rossamlare!

Rad efter rad av läckra färger.

Och sedan öppnade sig hela fält av rosor i krukor.

Växter som tål lite mer och som passar många olika lägen letar jag alltid lite extra efter och inom den kategorin passar många rosor in, vilket är precis tvärt emot vad många tror. Rosor har ett trist och efterhängset rykte om sig om att vara svårskötta. Hemskt synd för det är precis tvärt om! De är några av de mest lättskötta, livskraftiga och härdigaste buskar vi har i Sverige, framför allt buskrosorna, och de borde användas betydligt mer! För att inte tala om alla övriga fördelar rosor har: flertalet doftar underbart gott, de kommer i alla möjliga färger och storlekar, blommorna är jättefina, många får vacker höstfärg på bladen och stora, fina nypon och dessutom är de flexibla att använda i en design för de passar precis lika bra i moderna miljöer som i torpträdgårdar. Mer kan man knappast begära.

Här kommer en liten roskavalkad från dagen.

Här svänger det! Rosen heter 'Rumba'.

Mossrosen 'Communis' har mysiga knoppar som doftar kåda när man rör vid den.

Purpurfärgade 'Nuits de Young'. Sammetsskimrande med tung doft.

'Gudhem'. En ros troligen med medeltida anor. Man tror att den växt vid nunneklostret i Gudhem redan på 1100-talet. Ren, enkel, tidigblommande Albaros. Doftar äpple och citron.

Ytterligare en gammal ros. Apotekarrosen Rosa officinalis från 1300-talet hör hemma i varje örtagård. Har använts till renande rosenvatten, rosenolja för massage, stimulerande te men även till konfekt och marmelad. Blommar dessutom rikligt och får fina nypon.

'Mme Knorr'. En rikblommande, doftande, gammaldags buskros som rekommenderades varmt.

'Crown Princess Margareta'. Tänk denna mot blålila kantnepeta!

Vill man täcka en hel slänt kan man göra det med sötnosen 'White Cover'. Skulle vara riktigt fin tillsammans med rödbladig perukbuske.

Vill man ha stora, orange, flaskformade nypon på hösten planterar man en Rosa moyesii (mandarinros).

Vingrosen med sina utsökta taggar. När den blommar i vitt i maj är taggarna gröna men när blomningen är över har taggarna mörknat och tar över föreställningen. Tänk så fint timat :)

Söt som en polkagris är Rosa mundi från 1581. En ros jag inte kan vara utan.

Vikingafestival med färgglädje

2010-07-05T21:23:00.019+02:00

I helgen var det vikingafestival här i Stallarholmen och det är alltid lika roligt att gå dit, se på vimlet och på vad hantverkarna har att erbjuda. Det brukar alltid finnas en hel del fina och lite udda saker i vikingatida anda som man inte hittar någonstans annars.
Här fanns järn-silver- och tennsmeder, textilkonstnärer, keramiker, korgmakare, läderhantverkare, träsnidare, bagare m.m. Musikanter, jonglörer och gycklare stod för underhållningen och man roade sig med vikingatida lekar och tävlade i yxkastning och bågskytte. Solen lyste, det skrattas och pratas högt och glatt, från smederna hördes hammarslagen, hästar trampade, hundar skällde, barn for runt och det var en riktigt härlig marknadsstämning.

Här jag fastnade längst, vid växtfärgningen.

Vilka mustiga och härliga färger! Växter som används för att få dessa fina garner är bl.a. stenlav, färgkulla och björkblad.

Björkblad i grytan. Kokas för färg i gula nyanser.

Så läckert! Krapp är växten som ger den fantastiska röda färgen.

Sötaste besökaren var järnsmedens get. Går i koppel och verkade älska allt och alla.

Söt blomhållare av pil.

Vid stranden ligger vikingaskeppen förtöjda.

Helga Holm. En imponerande, tjärdoftande, bred och mycket lång långbåt. Hon är hela 22,5 m men går bara 1/2 m djupt. Troligen ett bevaknings-eller krigsskepp. Tänk att liknande skepp gick här på Mälaren för nästan tusen år sedan! Jag tycker hon ser hemma ut här på något sätt.

Svalkande flädersaft

2010-07-04T22:24:00.008+02:00

En så här varm dag vill jag helst av allt bara sitta i skuggan, läsa en bra sommarbok och dricka flädersaft med mycket is.

Hemma hos oss går det åt mycket flädersaft, särskilt under sommaren, och vi måste göra ny varje år. I våras planterade vi tre riktigt stora fläderbuskar och de blommar rikligt redan i år :) De hade så smått börjat blomma innan Gotlandsresan och jag var lite orolig att de skulle hinna blomma över under veckan som var så varm och solig men turen var med oss. Vid hemkomsten stod buskarna i vitt flor och bara några timmar efter att väskorna packats upp så klipptes det blommor och skars citroner och kvällen slutade med att hela huset doftade av fläderblom.

Fläder- och citronbad.

Efter att blommor, citroner och socker sedan fått gona ihop sig i ungefär en vecka fylldes saften på flaskor i dag och provsmakades.

Underbart gott ! Detta är sommar :)

Jag kan ju tyvärr inte bjuda er att smaka över nätet men däremot kan ni få receptet på en supergod flädersaft:

40 klasar fläderblommor
4 citroner
3 liter hett vatten
4 kg socker
100 g vinsyra

Skölj klasarna, skär citronerna i skivor och och lägg i en gryta eller hink. Häll på sockret, vinsyran och det heta vattnet. Rör om. Ställ svalt i 5-7 dygn. Rör om varje dag.

Botaniska trädgården i Visby

2010-07-02T18:13:00.030+02:00

En härlig Gotländsk skatt är Botaniska trädgården i Visby, en verklig oas i tillvaron. Förutom fåglarnas kvittrande och en och annan besökares hänförda utrop eller stilla samtal råder tystnad, lugn och ro och det är fantastiskt vackert.
När man kommit innanför grindarna saktar man automatiskt farten, börjar titta med nya ögon, lyssna och känna. Vart man än ser finns något fint att upptäcka, något vackert att vila ögonen på. Där finns också något jag tycker mycket om i en park eller trädgård: många olika rum att vandra runt i och olika stämningar att uppleva. Man strosar runt, stannar ofta upp, slår sig ner på en bänk eller direkt på någon av gräsmattorna för en stunds kontemplation. Ger sig tid att bara vara en stund.

Solursträdgården. Här var det trivsamt att sitta ner på de vackra stenbänkarna.

Maffig färgkombination av alunrot. Mörkbladig Heuchera 'Obsidian' och glödande Heuchera 'Marmelade'.

Läckra grenar på korkalmen (Ulmus minor var. suberosa). Det här trädet har sin höjdpunkt efter bladen fallit.

Nästan svart är den - Iris germanica 'Superstition'.

Flikbladig hästkastanj (Aesculus hippocastanum 'Laciniata'). Knappast det vackraste jag sett men spännande. Lite hatkärlek uppstod. Och det skulle knappast märkas om någon insekt var där och gnagde lite.

Inte en klematis men en klematisakleja (Aquilegia vulgaris var. clematiflora 'Green Apples'). Skir och spröd.

Tjusigt gullregn möter en på vägen.

Den fina paviljongen på sin höjd.

Den lite mystiska dammen. Påminner mig om sagan om Grodkungen av bröderna Grimm. Det fattas bara prinsessan på stranden med sin guldboll. Grodan fanns redan där.

Ihåligt, krumt och vördnadsfullt böjer sig det det gamla äppelträdet mot marken.

Ljuvlig skimrande vallmo (Papaver orientalis 'Patty´s Plum')

Och Linné vakar över alltihop.

Visby

2010-06-30T09:19:00.025+02:00

Förra veckan tillbringade jag på Gotland och kom hem full av upplevelser, ny inspiration och totalt överlastad av nya intryck. Det tog ett par dagar att smälta allt och summera.

Innan jag åkte hade jag höga växt-och trädgårdsupplevelseförväntningar och de uppfylldes med råge. Kameran gick varm så klart ;) Härliga växter, vackra färgkombinationer, roliga idéer, intressanta portar, gångar, murar o.s.v. förevigades och jag inser så här i efterhand att jag skaffade mig rejält med efterarbete. Med över 1000 (tusen !!!) nytagna foton har jag att göra på kvällarna framöver med att sovra och sortera. Hur hann jag ta så många kort på bara en vecka? Och hur ska jag kunna välja ut vad jag ska visa här på bloggen?

De närmaste dagarna får det bli Gotlandstema känns det som och jag börjar med lite bilder från Visby. Här tog jag många promenader och njöt av att den riktiga turistsäsongen inte hunnit komma igång än. Det var riktigt lugnt och skönt! Jag hade hoppats på att få rosorna blomma längs de smala medeltida gatorna och känna luften fyllas av tung rosdoft men jag kom någon vecka för tidigt. Några rosor hade börjat slå ut men de flesta rosenknoppar var fortfarande hårt knutna och väntade tillsammans med stockrosor och lavendel ytterligare en tid. Men där fanns mycket annat fint att se :)

Visby inbäddad i lummig grönska.

Söt rosa malva mot lika söt rosa husvägg.

Inte en droppe regn kom på hela veckan men det fanns gott om annat regn. Blåregnet hade precis börjat blomma ...

... och hela Gotland svämmade över av gullregn. Har aldrig sett så mycket på samma gång! Här blommar den i en ruin i Visby.

Tjärstruket hus med fina gröna snickerier. Pipörten blommar och snart också den röda rosen. Kommer att se fantastisk ut mot det svarta och gröna. Men här tyckte jag nog ändå att den lilla kalkstrenstrappan var finast - så vacker i sin enkelhet.

Frodig pipört längs hela gatan. Riktigt fint!

Gamla fina hus sida vid sida med de små trädgårdarna väl dolda bakom höga vackra plank.

En charmig port. Undrar hur trädgården ser ut där bakom?

Murgrönan tar nästan över ringmuren bakom den gamla brandstationen.

Enkelt och skönt. En syrenhäck med en frans av silverarv ovanpå en kalkstensmur.

Glad midsommar

2010-06-24T20:59:00.008+02:00

Med midsommarblomster från en gotländsk äng ...

... och en ljuvligt doftande gullvivsros (Rosa primula) från Botaniska trädgården i Visby önskar jag en er alla en riktigt fin midsommar.

Njut av sommaren! Den är här nu :)

Trädgårdsglädje

2010-06-17T21:10:00.022+02:00

Det är så roligt att se hur det växer i trädgården nu! Jag blir så glad :) Efter regnet tog det riktigt fart. Jag gick en liten tur i trädgården och förundrades över växtkraften.

Piplöken är på väg att blomma och det är verkligen dags att skörda av persiljan. Men rucola äter vi varje dag och den har faktiskt svårt att hålla jämna steg med oss. Jag ska så en rad till.

Daggkåpan växte 20 cm på några dagar och slog ut. Nästan alla har väl daggkåpa i trädgården och kanske har den blivit lite för vanlig för att uppskattas ordentligt för sin skönhet men jag tycker den är näst intill oumbärlig. Den mjukar upp och tonar ner där det är för mycket och för många starka färger men förstärker å andra sidan där det behövs intryck. Den fina bladformen och de härligt fluffiga limegröna blommorna är egenskaper man verkligen ska ta tillvara på.

Palmkålen ser så fin ut med sina mörka, buckliga blad. Jag längtar till den blir riktigt stor och strutformad. Då skär jag bladen i strimlor, steker snabbt i olivolja och saltar. Jättefin växt även i blomsterrabatterna!

Rädisorna är redan färdiga för skörd. Till middag i dag blandade jag dem i en enkel sallad tillsammans med avocado och droppade på olivolja och lite pressad lime.

Äntligen kommer borstnejlikorna! Jag älskar dessa blommor. När jag var liten fick jag dem alltid i fina små buketter av mormor på min födelsedag.

Eftersom jag inte haft så mycket av trädgård de sista två åren då vi hållit på och anlagt så ville jag så klart ha allt i år! Har satt massor av nytt som jag aldrig provat förut och det jag är mest spänd på är:

Isört. Jag norpade ett blad på Bergianska trädgården förra sommaren och blev helt tagen. Salt och friskt! Som att bada i havet och slicka saltvattnet av läpparna ;) Bladen glänser dessutom som om den vore beströdda med små diamanter! Ett måste ha!

Haverrot. Gammal kulturgrönsak från 1899. Den ser inte så mycket ut för världen just nu men när den vuxit till sig ska den vara en delikatess som tillagas som sparris. Kan knappt vänta!

Rädisbaljor. En typ av rädisa där man inte äter roten utan fröbaljorna efter blomning. Ska vara lite kryddiga och kan användas råa, wokade eller i soppor. Spännande!

Sparrissallad. Kulturarv från sent 1800-tal. Bladen äts som sallad men det som ska vara godast är bladstjälkarna som har en nötlik smak och äts som sparris.

Jag får återkomma senare om hur det de tre senare smakar men än så länge är det full pott på isörten :)

Och snart är det dags att göra flädersaft :)

Vallört

2010-06-15T11:09:00.011+02:00

Vallört är en riktig välgörare som jag gärna har i trädgården. Den är inte bara vacker utan den har också ett imponerande näringsinnehåll och en hög proteinhalt vilket gör den mycket användbar som växtnäring och fodergröda men även som läkeväxt.

Vallörten blommar nu i juni-juli och är en robust och mycket snabbväxande perenn med vackra klockformade blå, lila, rosa eller vita blommor (beroende på sort) och håriga, nästan stickiga, blad och stjälkar. Saften kan vara lätt frätande så var försiktig om ni plockar.

I århundraden har har vallörten haft sin självklara plats i örtagården, framför allt för sina läkande egenskaper. Vanligt var att använda grötomslag och oljor med vallört för att läka allehanda sår och hudproblem men även påskynda läkningen av vrickningar och svullnader.
Numera vet man genom analysmetoder att vallört har en mycket hög proteinhalt och en del av proteinet utgörs av allantoin som bidrar till cellbildning hos foster och därför anses vallörten ha sårläkande verkan.

Själv använder jag gärna vallört till växtnäring. Den innehåller framför allt stora mängder kalium men är även rik på fosfor, magnesium och kalcium.

Man kan antingen göra ett flytande vallörtskoncentrat, precis som man gör med med nässelvatten. Man lägger bladen i ett mörkt kärl, en tunna eller hink med lock, och sedan fyller man på med vatten. Ung. 1 kg blad är lagom till 10-15 liter vatten. Sedan lägger man på locket och så får det stå i ca 1 månad. Därefter silar man av bladen och använder vätskan outspädd.

En annan metod är att inte använda något vatten alls utan packa bladen tätt i ett kärl, lägga på en tyngd och sätta på ett lock och låta det stå svalt tills vätska utsöndrats av sig själv. Sedan späder man vätskan med vatten tills den är ung. tefärgad.

Bladen kan också läggas direkt i komposten med jämna mellanrum. Jag har gärna ett bestånd vallört växande i komposthörnet så att det bara är att skörda och lägga i då och då.

Den kan också användas vid täckodling. Såg mycket av det i England. Jag har dock inte provat det själv men har hört att man då först ska låta bladen vissna ca. 2 dygn innan man lägger på dem.

Det sägs även att man kan hindra sniglar genom att lägga vallört runt plantorna. Det kan jag faktiskt tänka mig för jag skulle inte vilja lägga mig i en hög vallört. Fy så stickigt. Saften ska ju också vara lite frätande.

Rosavit vallört är tjusig den med!

I England hyllas vallörten till skyarna just för att den är så näringsrik och används både av vanliga trädgårdsägare och yrkesodlare, framför allt inom ekologisk odling. Här hemma använder vi kanske mer nässlorna som växtnäring men jag använder gärna både och, fast inte tillsammans.

Man ska dock tänka på att vallörten sprider sig väldigt lätt och den kan därför gärna få ett eget hörn att hålla till i. Har man en gång planterat den är det svårt att bli av med den. Fast det vill man inte gärna för den är lätt att bli förtjust i :) När man skördar kan man ta hela plantan men lämna kvar ca 10 cm av stjälken. Då växer den snabbt upp igen och man kan få flera skördar på en sommar.

Försommarpromenad

2010-06-10T21:45:00.015+02:00

Efter att ha arbetat hela förmiddagen vid ritbordet är det så skönt att få komma ut på lunchpromenad. Helst går jag utåt landet för det är där jag kopplar av bäst. Med naturen omkring mig, fåglar som kvittrar, vinden som blåser och allt som doftar känner jag riktigt hur hjärnan återhämtar sig och lugnet sprider sig i kroppen. Det spelar ingen roll hur bökiga problem jag lämnade kvar vid ritbordet, när jag kommer hem igen är det som om de var lättare att lösa :)

I dag blev det en riktigt fin försommarpromenad och här är lite av vad jag såg.

Flammande vallmo i en slänt.

Vallmo bland prästkragar. Jag kände plötsligt att jag skulle vilja ha en rabatt i bara orange, vitt och gult. Så fräscht!

Vallört och törel i dikeskanten. Härlig färgkombination.

En hel äng av hundkex.

Rofyllt betande och dåsande.

Lupiner vid sädesfält.

Skimrande vresrosor. Så fina nu och lika fina till hösten när nyponen kommer.

Min trädgård. Del 2.

2010-06-10T11:20:00.015+02:00

Sedan bilderna i förra inlägget har det hänt lite, tack och lov! Trädgården vi nu håller på att skapa är till stor del en nyttoträdgård eftersom vi tycker mycket om att äta egenodlat men samtidigt ska här finnas fina prydnadsväxter, rum för vila och avkoppling och plats för lek. Viktigt är att det det ska vara funktionellt och vackert på samma gång. Här ska finnas fruktträd, bärbuskar, örtagård, grönsaksland och mängder av härliga växter bara till lyst. Fast eftersom även nyttoväxterna är väldigt vackra så blir det fint överallt.

Mycket av min inspiration tar jag från egnahemsträdgårdarna på 1930-talet men även från de formella örtagårdarna genom historien. Samtidigt har jag med mig ett "arv" från mina tidigare trädgårdar där varje trädgård har lämnat spår efter sig i form av vackra intryck, stämningar, goda idéer o.s.v. och en hel del av det vill jag återskapa och fortsätta ha omkring mig.

Från England har jag t.ex. med mig rumsindelningen och den mysiga och ombonade känslan den skapar och därför ska här finnas flera ”rum”, bl.a. välkomstrummet (entrén), matrummet (altanen), lilla och stora örtagården, den vilda trädgården, köksträdgården, arbetsrummet (kompost och planteringsbord), solhörnan för vila och så gräsytor för aktivitet.
För att skapa så många rum måste utformningen planeras noga, framför allt väggarna och taket som ger struktur. I vår trädgård kommer väggarna att bestå av både byggda konstruktioner och högre planteringar med prydnadsbuskar och perenner. Väggarna kommer också att skydda från vind och skapa ett varmare microklimat. Träd är ju en självklarhet som tak men under tiden de växer upp så bygger vi på höjden och tar hjälp av klätterväxter.

Ett av de stora utmaningarna blir att komma överens med lerjorden. Lerjord är dock igen dålig utgångspunkt får odling, den innehåller framför allt mycket näring, men få växter klarar av att växa i mycket tung, kompakt och dåligt dränerad lerjord vilket vi har. En sådan jord blir lätt vattenmättad (= drunkningsrisk) + att den är kall vilket gör att den värms upp långsamt på våren och växterna får en långsammare start. Och vi som ska ha örtagårdar med mängder av växter som älskar varmt och väldränerat och en köksträdgård som vi vill ska komma igång tidigt på året! Jag säger bara primörer med smör!
Lösningen för örter och grönsaker blev därför rejäla odlingslådor med fluffig, sandblandad jord. För övriga planteringar gäller rejäl jordförbättring med mängder av barkmull och hästgödsel. Tack och lov bor vi nära ett generöst stall :)

Här är baksidan med några av våra rum som håller på att ta form. Väggarna är inte riktigt på plats ännu men ni kan få en idé om utformningen genom att titta på rabatterna där väggarna ska växa upp.
Närmast ser ni stora örtagården med inramande rabatter/väggar och valvbågen som ska täckas av honungsrosen Rosa Helenae hybrida. Örtagården ska senare stenläggas.
Längs huset har vi solvrån i hörnet, sedan kommer lilla örtagården och sist matrummet. Matrummet ska få en vägg av växter till höger om sig som avgränsning. Till höger om matrummet, mellan husen, har vi arbetsrummet med kompost osv. avskärmat med ett staket mot baksidan (grind håller på att snickras) och med spaljéer som ska täckas av vildvin mot framsidan.

Annan vinkel. Här ser man också köksträdgården till vänster.

I lilla örtagården närmast huset växter mest grönsaker och örter som jag dagligen använder i maten så att jag har dessa nära till hands. Där huset möter förrådet har vi ett härligt varmt hörn och jag tippar på zon 1 fast vi eg. har zon 2 här. Perfekt för en liten Medelhavshörna så småningom.

Köksträdgården ska snart ska få en egen karaktär med bl.s. barkchips som markbeläggning. Som vindskydd mot norr har den fått en spaljé "i ryggen" som kommer att täckas av humle och snart växer en låg vägg upp i väster.

9 ton finfin ört-och grönsaksjord beställdes till alla lådorna och det tog mig en vecka att fylla dem. Man behöver inget gym när man anlägger en trädgård ;)

Men det är mycket kvar. Bl.a. ska gångar och ytor stenläggas, en pergola för klätterväxter ska byggas liksom ett vedskjul, fler rum ska anläggas, vi ska ha hallonland, bärbuskar och fler fruktträd och så ska vi såklart ha en fin framsida. Runt nästan hela tomten ska sedan en syrenhäck planteras som ska få växa sig hög och frodig. Men eftersom allt redan finns på en ritning behöver vi inte planera under tiden utan vi tar bara en yta i taget när vi känner för det. I vår egen takt och efter våra förutsättningar :) Det kommer att ta flera år innan vi har en uppvuxen trädgård men så roligt det kommer att vara under tiden. Och en trädgård blir ju aldrig färdig.

Min trädgård. Del 1.

2010-06-09T09:20:00.010+02:00

I det här inlägget får jag börja med att varna för bilderna ;) Här finns inte mycket inspirerande eller vackert men det visar vår trädgård för två somrar sedan och starten på vårt stora projekt. I dag ser det annorlunda ut men jag tänkte börja från början.

När vi flyttade till vårt hus i juni 2008 förstod jag att det skulle bli en hel del arbete med trädgården. Den såg verkligen för bedrövlig ut! Här fanns i stort sett bara ”energiskog” (en enorm salixhäck), en liten plätt gräs, en stor swimmingpool, ett murket trädäck samt ve och fasa parkslide av värta sorten :(.
De förra ägarna ville ha ett rejält insynsskydd och "energiskogen"/salixhäcken hade fått förväxa sig och var som minst ca. 4x4m och som mest ca. 5x7m. Runt nästan hela tomten! Huset hukade av förskräckelse och gräsmattan hade insett sitt nederlag och dragit sig tillbaka. Bara poolen stod oberörd i mitten och glittrade med trädäcket som närmaste granne och parksliden som kompakt vägg. Men eftersom vi inte ville ha vare sig pool, ett ruttet trädäck, energiskog eller parkslide så rök dessa fortare än kvickt och första sommaren tillbringades därför i en grushög och leråker efter att maskinerna varit här och gjort sitt demoleringsarbete.
Sommaren 2009 kom gräsmatta, altan, fruktträd, liten örtagård och en gruslagd solvrå i den varma hörnan där huset möter förrådet.
Nu tredje sommaren går vi vidare enligt planen. Redan första vintern roade jag mig med att göra en genomtänkt ritning över hur trädgården ska se ut och den följer vi steg för steg. Nåja, nästan i alla fall. Ibland får jag en ny fin idé och då ändrar vi lite men ritningen ligger hela tiden till grund för anläggandet och är utgångspunkten. Ca 1200 kvm håller nu på att grävas, planteras och inredas. Ett helt äventyr :)!

Här kommer lite ”förebilder”. Så här såg det ut i juli 2008 under demoleringen. Inte så roligt men det blir bättre :) I nästa inlägg får ni se hur långt vi hunnit nu.

Poolen och trädäcket är borta.

Här avverkas ”energiskogen” :)

Så här stora maskiner ska man egentligen aldrig släppa in på tomten. De gör stor skada när de pressar samman jorden med sin tyngd men vi hade tyvärr inte mycket att välja på.

Ena långsidan. På all bar jord stod "energiskog". Salixhäckar kan som sagt bli breda om de släpps lösa. Och inomhus höll vi samtidigt på att flytta in och packa upp flyttkartonger så det rådde kaos både inne och ute. Urjobbigt såklart men det var fart överallt och allt gick ju åt rätt håll och blev bättre :)

Jag tycker att det är så roligt att jag har fått detta tillfälle att få skapa en trädgård från grunden! Jag vet att många gärna vill ha en "instant garden" men jag tycker att själva förverkligandet är något speciellt och det vill jag inte missa. För mig är en trädgård "mer en verkstad än ett galleri" (jag tror det är Lars Krantz som jag citerar). Att ha trädgård är att skapa, arbeta och pyssla men jag säger heller inte nej till galleribiten. Att sitta och titta på och njuta av allt fint man skapat är underbart och något man verkligen ska göra ofta! Och i sådana avkopplande stunder brukar nya roliga idéer födas :)

Men nu måste jag avsluta med något vackert så det blir lite balans i det här inlägget! Det blir ännu en bild från Drömparken. Dit åkte jag ofta den sommaren för att få ny energi och inspiration.

Rosmarin

2010-06-06T08:59:00.011+02:00

Rosmarin (Rosmarinus officinalis) är en stor favorit i mitt kök, särskilt nu på sommaren. Nyklippt och färsk får den vara med i potatis- och pastasallader, som pålägg tillsammans med fetaost och tomater, i kakor och i te. På vintern använder jag den torkad i köttgrytor, till kycklingrätter och i soppor. När det gäller rosmarin, ja örtkryddor överlag egentligen, är det inte bara smaken som är god i maten utan även doften är härlig när man förbereder maten! Hackar man rosmarin doftar snart hela köket som en kryddbod :)

Rosmarinus betyder "havets dagg" (syftar troligtvis på de vackra blå blommorna) och officinalis betyder verkstad eller apotek och talar om att arten används som medicinalväxt.
Runt Medelhavet växer rosmarin naturligt i bergen och många odlar den även i trädgården eftersom den är oerhört populär i köket. Därnere i värmen kan den bli riktigt stor, över metern hög där den trivs, och som den doftar där solvarma dagar! Jag minns en promenad en varm vårdag i Cabris, en liten sydfransk bergsby, där jag plötsligt kände en tung doft av rosmarin men kunde inte se varifrån den kom förrän jag gick runt hörnet på ett hus och där stod en magnifik rosmarinbuske. Metern hög och rund växte den intill en liten parkering, lysande av blå blommor medan de eteriska oljorna praktiskt taget vibrerade i luften.
Här i Sverige har den dock svårt att klara våra kalla vintrar och det är bara i riktigt varma och vindskyddade lägen som den kan odlas på friland. De flesta av oss får därför odla den i kruka och ta in den under vintern. Men det är en ört som är väl värd att pyssla om och skämma bort lite extra!

Jag använder örter dagligen och i dag har jag bakat rosmarinkaka med apelsin. En riktig sommarsockerkaka som passar bra på kaffebordet och bryter av lite extra med sin säregna smak.

Här är receptet för er som är sugna på att prova:

150 g smält och avsvalnat smör
2 1/2 dl strösocker
4 ägg
2 msk torkad och stött rosmarin
1/2 dl färsk och hackad rosmarin
3 1/2 dl vetemjöl
1 1/2 tsk bakpulver
Rivet skal av 1 apelsin
1/2 dl pressad apelsin

Gör som sockerkaka: Vispa ägg och socker fluffigt. Blanda ner övriga ingredienser. Häll i smord och bröad 1 1/2-litersform. Grädda i 175° i ca. 1 timme.

Som medicinalväxt anses rosmarin hjälpa kroppen att smälta fet mat, verka antiseptiskt t.ex. i munvatten och lindra reumatisk värk och andra smärtor. Det sägs också att den ska vara bra för minnet och verka vederkvickande.
Vill man få bort morgontröttheten eller komma över eftermiddagssvackan kan man prova att dricka en kopp rosmarinte. Jättegott!

Så här brukar jag göra:
Låt en liten kvist rosmarin (eller 1/4 tsk torkad) dra i en tekopp varmt vatten 5-10 minuter. Vill man söta klickar man i lite honung, gärna lavendelhonung som passar extra bra till sin "medelhavskompis".

Tänk bara på att täcka över koppen medan teet drar för annars försvinner de flyktiga och nyttiga ämnena ut i luften. Lägg på ett lock och häll sedan tillbaka dropparna som bildats där i koppen.

Vandring i syrenernas tid

2010-05-28T17:39:00.020+02:00

Om man som jag tycker mycket om blommande syrener så kan man nu passa på att gå en promenad i kulturkvarteren upp mot domkyrkan i Strängnäs. Här blommar gamla bondsyrener bakom plank och invid knutar och mellan trädgårdarna sträcker sig höga, frodiga och smått vildvuxna syrenhäckar. Och miljön är så rar med mysiga gamla hus, gatstensbeladga gator, charmiga lyktor, fina grindar och plank och inte minst vackra trädgårdar!

Syrenerna bugar sig över grinden. Den här trädgården ser man inte mycket av.

Den tunga syrendoften som inneslöt kvarteren kan jag ju inte visa men ni kan tänka er!

Syrenen är även fin även innan och efter blomningen. Titta bara på bladen! De är verkligen underbara. Smalt hjärtformade, lena och något läderartade om man tar på dem. Har man sedan lyckan att ha gamla syrener i sin trädgård kan man också njuta av knotiga, vackra grenar med karaktär även under vintern.

Skeppargården byggd 1661 är söt med sin mörklila syren, uppstammad till ett litet träd.

Jag undrar så vad som döljer sig bakom det här fina planket och porten.

Gammal och välmående syrenhäck.

I en mycket gammal trädgård som hör till domkyrkan finner man denna vackra "gräsmatta", egentligen mer en äng, med gullvivor, smultron, tusenskönor, veronika och daggkåpa. Om några veckor kommer även prästkragarna att blomma här i stora klungor. Då ska jag gå förbi igen :)

Gammal gedigen stenmur och så en syrenhäck till.

Bakom häcken gömmer sig den här lilla örtagården.

Med syrenernas blomning lämnar vi våren och går in i sommaren.

Ha en riktigt skön helg och gå ut och dofta på syrenerna :) !

Kreativ ateljé

2010-05-26T17:01:00.014+02:00

Det är inte bara trädgårdar, parker och naturen som inspirerar mig! Inspiration kan jag hitta överallt! T.ex. i Viktorias och Cias ateljé här i Stallarholmen. I det gamla Gula Industrihuset, som nu har fått nytt liv igen med många butiker och företag, har de en fantastisk ateljé där Viktoria väver de vackraste trasmattor och Cia designar och syr härliga väskor och kläder. Så fort man kommer innanför dörren möts man av den kreativa stämningen, ljuvliga skapelser och underbara färgkombinationer. Alltid när jag varit på besök kommer jag hem med stor lust att få skapa själv :)

Vackra vävstolar i daglig drift. Tack och lov att äkta hantverk får finnas kvar!

Matta i Rosengång. Här finns våren och försommaren komponerad: körsbärsbolm, lindblomgrönt och rabarber :)

"Vårens matta" är färdig och mycket lång. Den här har jag förälskar mig i.

Cia vid sitt stora arbetsbord med en ny kreation.

Cias vackra och rymliga väskor till fest och vardag i bakgrunden. De två mindre vävda väskorna är en samproduktion mellan väverskan och designern.

Ateljéhörna med blommig blivande skapelse.

Har man inte Mälaren i närheten kan man ha den på golvet hemma i stället ;) Själv skulle jag gärna komponera en rabatt i dessa färger. Blågrön daggfunkia, mörkgrön hasselört och blåblommande kaukasisk förgätmigej med silverbrokiga blad kanske.

Och utanför ateljén blommar bondsyrenerna och kontrasterar fint mot den gula fasaden.

Blomstertrappan

2010-05-21T23:17:00.023+02:00

Penséer är en av vårens höjdpunkter men frågan är vad ska man välja? Vanligast är nog att man inte bekymrar sig särskilt mycket om sorter, det brukar inte jag göra i alla fall när det gäller penseérna utanför min egen dörr utan jag köper det som jag tycker är fint och som finns tillhands. Men i går var jag på promenad i Mariefred och av en slump fann jag denna fantastiska trappa vid Gripsholms slott vid orangeriet. Inspiration och information i ett :)

Här är några av mina favoriter. Det var svårt att välja ;) !

'Valentine'

'Red Blotch'

'Mickey'. Ser de inte ut som små Musse Pigg ;)? Dessa vill jag verkligen ha!

'Pure Lemon'

Och omgivningarna är just nu så vackra! Titta bara!

Ha en riktigt fin pingsthelg!

Drömparken

2010-05-20T10:52:00.013+02:00

Nu var det återigen dags för ett besök i Drömparken, en park jag nog aldrig kommer att få nog av! Varje gång jag har vägarna till eller förbi den lilla staden Enköping ser jag till att stanna och gå en runda i "drömmarnas park". Enköping kan dessutom stoltsera med flera andra parker och som trädgårds- och växtälskare kan man lätt spendera en hel dag i staden och vandra runt i alla parkerna. Eller ta en guidad tur i dem under sakkunnig ledning. Rekommenderas verkligen!

Men åter till Drömparken som verkligen är värd flera besök under året eftersom den ändrar karaktär och utseende hela tiden. För ett par år sedan hade jag turen att kunna åka dit minst en gång i månaden och följde på så sätt dess skiftningar och det var då jag blev Drömparksfrälst :)

Så här såg det ut i Drömparken sommaren 2009:

Parken designades 1995 av holländaren Piet Oudolf, värdsberömd trädgårdsdesigner som skapar de mest fantastiska växtkompositioner, i samarbete med Enköpings stadsträdgårdsmästare Stefan Mattson. Stilen i parken kallas "The New Wawe Planting" och Piet Oudolf är mannen bakom den. Stilen utmärker sig genom att den har en naturligare plantering med stora fält av huvudsakligen perenner och prydnadsgräs.
Lika viktigt som blomningen är växternas form och bladens färg, form och struktur vilket ger intresset över flera säsonger. Åretruntintresset är betydelsefullt med vårlökar som kommer redan i mars och avlöses sedan av perenner och prydnadsgräs under sommar och höst.
Året avslutas som i naturen med de vackert vissnade stjälkarna under vintern som får ökat skänhetsvärde soliga, frostiga dagar då växterna förvandlas till glittrande skulpturer. Detta innebär också att i den här typen av plantering är det viktigt med robusta växter som har vackra stjälkar och intressanta frökapslar som står kvar efter att växten vissnat och då pryder sin plats även under vintern.
I Drömparken finns även vackra buskar och strukturella bokhäckar som skapar rum och en lugn bakgrund till den friare perennplanteringen. Över detta blidar gamla höga träd tak som ger en härlig vandrande skugga och skapar lummiga områden för skuggälskande växter där en helt annan känsla råder än på de öppnare ytorna.

Vackra växtkompositioner och vyer i Drömparken just nu:

Läcker flikrabarber och vårlökar.

Månvioler. Värda att plantera bara för doftens skull!

Vackra höga rumsbildande bokhäckar.

Och i sommar blir boken så här maffig:

Det här sättet att använda alla delar av växten, alla dess värden i form av färg, former och skulpturella kvalitéer måste man alltid tänka på när man designar en trädgård. Hela växten räknas! Det gäller att finna de växter som har intresse över mer än en säsong, eller att finna växter som hela tiden avlöser varandra i intresse. Då finns där alltid något vackert att uppleva i sin trädgård!

En rolig dag med växtkompositon

2010-05-16T18:06:00.014+02:00

I helgen gjorde jag något riktigt, riktigt roligt! Jag var på Löta Trädgårdscentrum strax utanför Eskilstuna och arbetade där som växtrådgivare, d.v.s. gick runt och hjälpte kunderna att hitta rätt växter och skapa vackra växtkompositioner. På Löta finns ett fantastiskt stort och välskött sortiment och dessutom jättetrevlig och kunnig personal. Att få arbeta i en sådan miljö och samtidigt prata växter en hel dag var härligt inspirerande och upplyftande! Till vardags sitter jag ju mest vid ritbordet och omväxling behövs då och då. Men det roligaste var nog ändå att få känna sig riktigt nyttig och vara till hjälp!

Växtkomposition är inte helt lätt. För att trädgården ska bli vacker, ha rätt känsla och vara funktionell så är det en mängd viktiga saker man måste tänka på. Det är inte bara att gå och plocka åt sig växter som man tycker ser fina ut, även om det ofta är alltför lätt att börja "shoppa loss" när man kommer till ett välsorterat trädgårdscentrum. Besinna sig måste man dock, till en viss del i alla fall, om man ska bli nöjd i längden. Det var lite av mitt jobb i går, att sortera bland önskemålen, ge råd och hjälpa entusiastiska trädgårdsvänner att välja. Och jag kan lova att det är betydligt lättare att ha en professionell syn på saken när jag ska välja åt andra än när jag ska välja åt mig själv ;).

Kanske en röd kvanne blir fint?

Eller en silvrig martorn? Eller båda?

Ett annat problem uppstår om man inte vet vad man vill ha men man vill att det ska bli fint. Då kan ett stort växtutbud vara extremt förvirrande. Efter ett flertal obeslutsamma rundor mellan växtraderna och med en vagn som fortfarande är tom kan det börja kännas rätt jobbigt. Då var det extra roligt för mig att få vara till hjälp, reda ut problemen och fylla vagnen!

Oavsett utgångspunkt så börjar jag alltid med att ställa en massa frågor för att få veta mer så att jag kan välja rätt. Då tänker jag först på helheten och syftet. Hur ser omgivningen ut? Vilken stil och färg är det på huset? Vilken känsla vill man skapa? Är det ett t.ex. ett lantligt 1800-talstorp vill man ju matcha trädgården med huset och hålla det gammaldags romantiskt och då gäller det att välja växter därefter. Eller också vill man kanske skapa en skön plats vid en rofylld damm eller göra en stilren uteplats till sitt funkishus.

Funktionen är också viktig. Ska växterna agera som avskärmningar mot grannar eller insyn, ska de vara rumsbildande, skapa höjd, vindskydd eller ge skugga?

Rofylld damm där bladens former och färger har huvudrollen. Samstämt men ändå kontrasterande.

Sedan måste ju växterna också trivas med sina livsbetingelser, annars blir det ingen lyckad plantering. Här får man göra en liten analys av förhållandena i trädgården. Är det soligt eller skuggigt, torrt eller blött, har man lerjord eller sandjord o.s.v.? Här kan önskelistan krocka med verkligheten och det kan vara svårt att tänka om och kanske t.o.m. välja bort växter som inte klarar förhållandena man har. Men om man ser "begränsningarna" som nya möjligheter till kreativa lösningar så blir det intressant. Många gånger kommer man fram till lösningar som är ännu bättre än det man tänkt sig från början!

En del tycker det är lite trist att vara så praktisk och analyserande när man längtar efter att få sätta igång att välja växter men det ger helt enkelt nödvändiga utgångspunkter inför nästa steg: den kreativa växtkompositionen. Det är nu man kombinerar växterna så att de passar varandra, skapar sköna harmonier och intressanta kontraster. Och vet man vad man behöver och vad som passar platsen slipper man nu begå en massa onödiga misstag!

Rätt växt på rätt plats! Funkian med sina vackert hjärtformade blad trivs fint i skuggan.

Färgen är kanske det som man först tänker på när man ska välja växt men sanningen är att en lyckad växtkomposition är en kombination av växtens form, färg och textur. Därför tittar jag på formen på hela växten, bladens struktur, färg och form och blommornas färg och form. Att hitta rätt här är en rolig process. Hemma sitter jag med en uppsjö av växtböcker omkring mig när jag gör en planteringsritning men i helgen hade jag lyckan att få kombinera växterna på plats, sätta växterna intill varandra, byta ut, hämta nya och diskutera direkt med trädgårdsägaren. Så fantastiskt roligt :)!

Harmonisk och samtidigt intressant komposition i grönt. Runda bollar möter flikigt möter linjärt.

Jag rekommenderar verkligen alla som inte gjort det tidigare att börja titta noga på formerna på växterna och att analysera alla färger som finns i dem. En lila blomma är t.ex. sällan bara lila, där finns t.ex. också ett orange öga, vita strimmor och eller rosa nyanser. Det finns också stjälkar som går i rött och stammar som lyser som guld i solen, hjärtformade blad, fluffiga plymer, upprätta koner, runda bollar och kupiga "paraplyer". Växter är verkligen individer och möjligheterna till intressanta kombinationer och kreativa lösningar ökar oändligt om man börjar titta! Se också på höjden och variera den i en plantering och titta på växtens "densitet". Vissa växter kan öppna upp medan andra sluter till, vissa skapar tät skugga och vissa en skir och vandrande skugga och det skapar också spänning, intresse och olika karaktär.

Om man börjar se på växter som en kombination av former och färger är de inte bara växter längre utan även byggstenar. Det gör att de blir lättare att arbeta med :)

Kreativ komposition där blå spiror, fluffiga silvriga plymer och rödorange diskar kontrasterar härligt med varandra.

Mina trädgårdar

2010-05-09T10:22:00.014+02:00

Sedan två år tillbaka är jag med ny trädgård igen. Jag ska inte gå in på hur många gånger jag har flyttat de senaste tjugo åren, det är förfärligt många, men under tiden har jag haft en mängd olika trädgårdar. Jag har odlat i en uppländsk slottsträdgård där köksträdgården brukats de senaste 200 åren (vilken bördig jord!!!), jag har haft en härlig skånsk örtagård utanför Lund och sedan har det varit ett antal balkongträdgårdar där jag odlat i krukor. I Antibes på Franska Rivieran hade jag en solbakad takterrassträdgård med lavendel, citron- och olivträd, illrosa geranium, vita margeriter, rosmarin, timjan och många andra goda matkryddor. Allt planterat i stora ockragula planteringslådor och terracottakrukor.
Den mest makalösa jorden hade jag dock i min engelska trädgård. Huset var från början av 1800-talet med stenväggar så tjocka att det var kallt inne även de varmaste sommardagarna och trädgården var minimal, en plätt på 50 kvadratmeter på framsidan respektive baksidan. Baksidan låg i söderläge och där hade varit köksträdgård så länge folk i byn kunde minnas. Damen som bott där innan oss var född i huset och dog där nästan 90 år gammal. Hon älskade sin trädgård och jag tog över en mylla jag troligtvis aldrig mer kommer att få se eller känna på. Den slår t.o.m. slottsträdgårdens. Sedan har jag odlat i en ”tistelåker” en sommar (ett f.d. trädgårdsland som invaderats) och nu är det sörmländsk lerjord som gäller. Rejäl lera! I denna välsignade lera ska vi skapa vårt trädgårdsparadis. På lång sikt den här gången för här blir vi kvar!

Favoritväxter som gärna får gå i repris i mina trädgårdar:

Stenkyndel (Calamintha nepeta nepeta) och Röd solhatt (Echinacea purpurea ’Magnus’). Härlig kombination i örtagården.

Lavendel (Lavandula angustifolia ’Hidcote’). Går inte att vara utan.

Äpplen, inte minst för äppelblommens skull!

Doftvioler. Finns det någon ljuvligare doft just nu på våren?

Även om det varit sorgligt att lämna flera av trädgårdarna så har det varit både lärorikt och roligt att få skapa i så många olika miljöer med så varierande förutsättningar. Alla trädgårdarna har ju haft sin egen speciella karaktär men också olika sorts jord, ljus- och vindförhållanden och inte minst klimat! Och liksom jag har satt min prägel på dessa trädgårdar så har de satt sin prägel på mig. Jag har tagit med mig olika delar från dem alla och de delarna har tillsammans skapat min egen trädgårdsstil, den som passar mig och mitt sätt att leva. En blandad kompott som rymmer frukt- och köksträdgårdarnas skönhet och generositet, en fullkomlig passion för örtagårdar och en kärlek för det svenska kulturarvet, för våra historiska miljöer (gamla torp med orörda trädgårdar, präst- och villaträdgårdar där spåren av det förgångna finns kvar), våra vackra kulturmarker och kulturväxter. Men jag har också tagit med mig The English cottage garden med sin ombonade, romantiska och inte alltför tuktade stil och Medelhavsländernas avslappnade ”bara-vara-och-ta-ett-glas-vin-i-solen”-mentalitet. Som en röd tråd går en känsla av lustfylld kreativitet och harmoni. Det bästa av det mesta skulle man kunna säga och det passar ju bra eftersom det är det absolut bästa och inget annat som man ska fylla sin trädgård med!

En härlig engelsk trädgård, skapad under ett helt liv av ett äldre par:

Lovely English cottage garden.

Tänk att få sitta här bland rosor och lavendel. Sheer bliss!

Ett överflöd inom strikt klippta häckar. Och titta bara på den underbara stenläggningen!

Nu har jag som sagt börjat på nytt igen. Ett helt äventyr väntar! :) I kommande inlägg ska jag berätta mer om min trädgård och alla planer. Där kommer att finns många spår av mina tidigare trädgårdar, fina bitar av dem som ska pånyttfödas och återskapas men i ny miljö och på nytt sätt. Återbruk är inte bara till för prylar utan även för idéer ;)

Bloggstart

2010-05-01T14:33:00.009+02:00

Just nu när vitsippor, blåsippor, hassel, vårlök, tussilago, vårstjärnor och blåstjärnor blommar ikapp, vårvindarna blåser friska och björkarna precis har fått musöron startar jag min trädgårdsblogg. Här tänker jag ta vara på alla tillfällen att skriva om det som intresserar mig mest. Det kommer att bli mycket trädgård och trädgårdsdesign så klart eftersom det är vad jag sysslar med mest, helg som vardag, men eftersom trädgårdsintresset har en förmåga att förgrena sig till andra områden kommer jag säkert också skriva en hel del om vad jag åstadkommer i köket i form av sylter, marmelader, brödbak och beredning av örter på olika vis. Det är sällan jag känner sig så rik och lycklig som när jag har plockat mina egna bär, grönsaker eller örter och sedan skapar något gott av dem att bjuda på eller ge bort. Blomsterarrangemang kommer säkert också att finnas med då och då eftersom jag helt enkelt har svårt att låta bli att plocka fång av blommor och kvistar och göra fint :) Sedan har vi alla besök i olika visningsträdgårdar och vackra parker. De kommer att bli många för inspiration måste jag ha i alla former.

Med min blogg vill jag gärna dela med mig av min glädje och fascination för trädgården och naturen och lyckan av att få njuta av det vardagsvackra och vara kreativ.

Backsipporna blommar nu högt upp på kullarna på Åsa gravfält här på Selaön. Fjuniga och lågt hukande för vinden står de där i tusental för alla som vallfärdar för att se dem. Detta är en härlig syn!

I dalen nedanför gonar sig vitsipporna i dikeskanten.

Och i vår trädgård står tre nyinköpta fläderbuskar modell större och väntar på att bli planterade i helgen. Förhoppningsvis blir det till saft i sommar :)