lördag 31 mars 2012

Alla dessa fantastiska örter

Den här våren håller jag och en kollega en kurs om örter, vilket är något av det roligaste jag gjort på länge. Vi lär ut om allt från vilda till odlade örter, hur man kan använda dem i mat och bakverk, i sitt husapotek, hur man odlar, skördar, torkar, planerar sin egen örtagård och hur man kan förädla örter till olika produkter som t.ex. salvor och krämer. Det är en hel del som våra kursdeltagare får lära sig och något av det svåraste har varit att välja ut vad som ska ingå i kursen. Man vill ju så gärna lära ut allt man kan och jag är rädd att även efter en massa sållning så blir det ändå mycket av "korvstoppning".
Men inte nog med att kursdeltagarna får lära sig en hel del, jag har genom all planering lyckats förälska mig i örter ännu än gång. De är helt enkelt fascinerande! Få växter har en så komplex bakgrund som örterna. I årtusenden har vi människor använt örter för våra dagliga behov: i maten som krydda, som läkeväxter, som parfym, till skönhetsmedel, i hushållet för att hålla rent (många är antiseptiska) och hålla insekter borta, som dekorationer och till väldoftande potpurri. Till råga på allt är de vackra också, både där de växer och att ta in i en bukett. Örter är en del av vår historia och vårt kulturarv och ger man sig tid att läsa om deras användning i historien får man en intressant läsupplevelse.
Medan jag planerade kursens lektioner, grävde ner mig i både gammalt och nytt material, gick igenom recept, tänkte och analyserade hur jag själv odlar och använder örterna så insåg jag mer och mer hur viktiga mina örter är för mig. Att ha en egen örtagård är för mig ren och skär vardagslyx!



Min ena örtagård är en del av uteplatsen och här odlar jag de kryddörter jag använder mest. Här kommer jag ut i örtagården så fort jag kliver utanför dörren och jag trivs med att ha dem nära till hands, framför allt är det så skönt att slippa ta sig långt ut i trädgården för att skörda när det t.ex. är bråttom med middagen eller när det regnar.

En bit längre ut i trädgården odlar jag alla mina övriga örter men här i kombination med växter som jag kallar "örtagårdens vänner", t.ex. rosor, rosenskära, nävor, kärleksört och vitpytta, som passar så fint tillsammans med örter.

De örter jag odlar använder jag mest i köket. Jag tycker mycket om att laga mat och baka och här är mina örter helt enkelt oumbärliga! Under växtsäsongen använder jag bara färska örter och smaken på dem när jag tar dem direkt från trädgården går helt enkelt inte att jämföra med de örter man köper torkade i burkar i de vanliga affärerna. Med en välfylld örtagård får jag också mer att välja på eftersom jag odlar kryddörter som inte går att få tag på i vanliga butiker, t. ex, flera olika sorters mynta (pepparmynta, krusmynta, grönmynta, ingefärsmynta och chokladmynta), piplök, isop, libbsticka, spansk körvel, vinter- och sommarkyndel, citronmeliss, ananassalvia, anisisop, grekisk oregano, temynta, mejram och flera olika sorter av kryddsalvia, basilika och timjan. Som bonus får jag även vackra ätbara blommor som gör sig så fint i sallader, på tårtor och i efterrätter.
Med egna örter får man högsta kvalitet och dessutom är det ekologiskt och giftfritt. Odlar man eget ätbart, oavsett om det är örter, frukt, bär eller grönsaker blir man snabbt kvalitetmedveten och det är svårt att backa när man fått smaka det bästa. Här kan man helt plötsligt uppleva att man känner sig kräsen, eller upplevs vara kräsen, och ändå var en egen täppa något naturligt och vardagligt för bara några generationer sedan - man odlade eget och skördade vad vi i dag kallar delikatesser.
Men visst kräver växter lite extra jobb, fast det är de värda. Det blir helt enkelt så mycket roligare och friare att skapa roliga rätter i köket när man har bra och intressanta råvaror. Tänk bara chokladkaka med pepparmynta, rosmarin i kombination med plommon eller apelsin, spansk körvel med smak av anis till vårens rabarberpaj eller sommarens vackraste potatissallad fullspäckad med kyndel, bladkoriander, citrontimjan, piplök och isopens blå och rosa blommor. Känslan när jag går bland örterna och smakar mig fram och planerar vad som blir bäst till maten, kakan eller efterrätten är obeskrivlig och jag känner mig fantastiskt rik när jag skördar knippe efter knippe. För om det är något örter är så är det generösa. Både i smak, doft och mängden man kan skörda. Det är något speciellt med att odla för både skönhet och nytta.


Anisisop (Agastache foeniculum) ger ett spännande te med smaka av lakrits/anis. Man kan också ha bladen i en sallad.


Koreansk anisisop/vit anisisop (Agastache foeniculum 'Alba') smakar lika gott som den blå och är lika vacker. När jag började odla denna för ca. 15 år sedan hette den lakritsmynta i Impectas katalog. Sedan dess har den bytt namn några gånger. Indianmynta är ett annat namn jag stött på.


För att unna sig lyxen av egenodlade örter behövs ingen stor örtagård, vilket man kanske kan tro. I en sådan här liten odlingsbädd på 150x120cm ryms några av de mest användbara örterna; kryddtimjan, citrontimjan, salvia, vinterkyndel, isop, citronmeliss, persilja, gräslök, oregano och dragon.

Något av de mest intressanta med örter är att de lever "dubbelliv", många som är goda kryddörter kan även användas för hälsan eller för att de är praktiska att ta till av annan anledning. Som citronmeliss som även är avslappnande/lugnande, pepparmynta och fänkål som är bra för en orolig mage eller ringblomma som jag gör en härligt lenande salva av. Men en del örter odlar jag bara för att de är vackra eller har en intressant historia, som t.ex. valeriana, rosenflockel, lakritsrot, blodtopp och läkemalva. Men även dessa har länge använts som läkeväxter och även om jag inte odlar dem i det syftet så tycker jag det är roligt att veta deras historia.


Ringblomsblad drar i olivolja för att sedan bli till skön salva för torra trädgårdshänder.

Örter är goda, vackra, lättskötta och kan odlas i krukor, i rabatten, i köksträdgården eller också kan man skapa sig en liten örtagård. De senaste 20 åren har jag odlat örter på många olika sätt men får jag välja gör jag en örtagård just för att det skapar en så speciell plats i trädgården. Att gå och sätta sig i örtagården en stund och bara njuta av skönheten och de nästan magiska dofter örterna sprider omkring sig och se hur färgglada fjärilar och flitiga humlor och bin dras till de nektar- och pollenrika blommorna är ren terapi. Vill man vara lite mer aktiv så är det t.o.m. roligt att rensa bland örter för det doftar himmelskt när man rör vid dem. Ena sekunden snuddar man vid en timjan och tankarna går till ärtsoppa, i nästa fylls luften av den parfymerade valerianadoften, spanska körveln doftar den klassiska "Kungen av Danmark"-godisen och den kådaliknande doften av rosmarin får mig att minnas varma sommardagar i franska byar.


Örtskörd, en av sommarens bästa stunder.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar