Det stora samhället. Kupan ska egentligen vara helröd men bina var så duktiga och samhället växte så fort så maken fick sätta på en våning till innan han hunnit måla den.
Kuporna står precis bredvid komposten så jag har gott om sällskap när jag är där och tömmer trädgårdsrens ;) Jag brukar stå kvar en stund och titta på dem när de kommer farande tunga av pollen, kryper in och ut och visslar förbi igen på väg till nästa godsak. Ibland blir de riktigt till sig när de hittat något extra gott. Då blir de alldeles speedade av fröjd och det blir nästan kaos runt kuporna och trafikstockning vid ingången. I den allmänna röran som uppstår har vaktbina fullt upp med att se till så att inga elaka getingar passar på att smita in för att knycka honung eller röva yngel. Årets getinginvation drabbar oss alla verkar det som, fast på lite olika sätt.
I lördags var det riktigt spännande för då skattade och slungade min man honung för första gången.
Förberedelser. Skyddsdräkt, nya ramar för att ersätta de som tas ut, rökpust med lavendelkvistar som bränsle (för att lugna bina) och lite annat.
Honungen skattas i det stora samhället. Det är en hel del visade det sig. Det lilla samhället får växa till sig innan det är dags och förmodligen blir det inte den här säsongen. Bina behöver själva honung under vintern och så de här får ha sin honung i fred så att det räcker åt dem.
Ramar med honung.
Vaxet skalas av innan ramarna stoppas i slungan. Detta är seeeegt.
Färdigt för att slungas.
Silad och färdig. Det blev ca. 10 kg honung. Supergod med en mustig smak och tydlig nötkaraktär. Och det är fantastiskt att tänka sig att 1 kg färdig honung motsvarar nektarn från miljoner blombesök! Man äter med vördnad.
Hej!
SvaraRaderaTack för kommentaren på vår blogg. Kul att kika in här!!! Spännande att läsa om bina. Vi har fått hit bålgetingar som byggt bo i en fågelholk, Getingar som byggt bo under ett plåttak som skulle tvättas och målas i år.
Ha det så bra!!
Carina